Nya rön om vinrankans ursprung
Nya rön om vinrankans ursprung
Vinrankans ursprung har länge ansetts vara från södra Kaukasus (Georgien, Armenien och Kazakstan) och att de första fynden är från för ca 8 000 år sedan, men en stor studie visar att det inte är helt rätt.
I Kaukasus har man tidigt odlat vindruvor och framställt vin, men det är inte ursprunget till vin i Västeuropa enligt studien. Vindruvan domesticerades på två ställen, samtidigt. Dels i Kaukasus, men även i Levanten som är länderna i östra delen av Medelhavet, d v s ungefär det som idag är Israel, Palestina, Libanon och Jordanien.
Man har konstaterat att många grödor domesticerades från Levanten såsom vete, korn, linfrön och linser redan för 11 000–11 500 år sedan. Det finns inga arkeologiska bevis för att även druvor domesticerades då, men man har kunnat bestämma åldern genetisk på druvor i Europa till samma tid som spannmålen, och hur de spridits. Man kan se att de domesticerade druvorna från Kaukasus har ett helt annat ursprung än de domesticerade druvorna i Europa. Man tror att de ätdruvor man haft i Levanten tog sig västerut med människorna, och genom en serie av oavsiktlig korsning med de vilda druvor som fanns i Europa gav de upphov till de sorter som odlas i stor utsträckning idag. På samma sätt, men i Kaukasus, uppstod druvorna som idag odlas i Georgien och Armenien, men de spred sig inte därifrån.
För 11 000 år sedan spred sig druvorna från Levanten österut genom centralasien till Indien och Kina på samma sätt som andra grödor. De spred sig även norrut, mot Kaukasus över Zagros-bergen i Iran och sedan nordväst genom Anatolien (Mindre Asien) till Balkan. De spred sig även västerut längs Afrikas kustlinje. Till slut kom de till Iberiska halvön och västeuropa.
I perioden 700 e.Kr. till 1940-talet odlades inte mycket druvor för vinframställning i Levanten eftersom området är arabiskt och muslimer inte får dricka alkohol. Det finns därför endast en mycket liten samling av inhemska druvsorter, och det är inte heller konstigt att man inte hittat några arkeologiska fynd här.
Läs gärna mer om hur studien utförts i Jamie Goodes utomordentliga artikel om detta.
Text: Kristina Pederson
Källa: Yang Dong et al, Science