Amarone i förändring

I Verona centrum ligger 1600-talspalatset Palazzo Gran Guardia. Här genomfördes eventet "Amarone Opera Prima" i början av februari. För tjugonde året i rad presenterade Valpolicella Wine Consortium den nya årgången – i år 2019 – av Italiens ikonvin amarone inför den samlade vinpressen. Förutom presentationen av den nya årgången var fokus för eventet ”Hur möter Valpolicella klimatförändringarna och de ändrade konsumenttrenderna”?

För de tillresta deltagarna inleddes eventet med två Master Classes. Den första ”Amarone, nästa möjliga investeringsvin”, leddes av den italienske vinexperten J C Viens. Den andra, ”Amarone och den nya vågen”, av vinexperten Filippo Bartolotta. Vid båda provningarna presenterades viner för att exemplifiera innehållet i provningarna.

Vid den första presenterades sex viner av olika producenter, i 3- till 5-stjärniga årgångar mellan 1998 och 2017. Samtliga viner har visat sig vara eftersökta av vinsamlare/investerare och därför också sålts för betydligt högre summor än inköpspriset vid vinauktioner. Master Class nummer två behandlande amarones historiska produktionsutveckling från ett kraftfullt vin till den nuvarande något slankare stilen.

Utmaningarna i dag och framåt

Eventets fullsatta presskonferens inleddes av konsortiets president Christian Marchesini med ett något annorlunda anslag:

– I stället för ett firande av 20-årsjubileet av Amarone Opera Prima har vi valt ett mer kritiskt förhållningssätt för årets event. Vi måste analysera konsekvenser av klimatförändringar och nya konsumentmönster.

Under presskonferensen gavs en inblick i hur försäljningen av amarone sett ut under 2023. Enligt studier gjorda av IWU (Wine Observatory of the Italian Wine Union) minskade exporten av amarone totalt med tolv procent. Exportminskningen beror på minskad försäljning, framför allt i de skandinaviska länderna, men även Tyskland och Kanada. Värt att notera är att Sverige höll sina stabila åtta procent.

Som jämförelse har exporten av franska röda viner minskat under de två senaste åren med 15 procent och exporten av spanska röda viner med över 20. Försäljningen av billigare viner, så kallade massmarknadsviner, har också minskat. Den enda delen som ökat är exporten av "fine wines" – viner som i grossistled kostar 250–300 kronor.

Frågan är hur områdets producenter ska förhålla sig till detta. Andrea Lonardi, konsortiets vicepresident och en av Italiens två Masters of Wine, beskrev den tänkta utvecklingen:

– Från att ha mött marknadens stora efterfrågan på ett varmfruktigt, smakrikt och angenämt vin är det tydligt att segmentet inte växer volymmässigt. Valpolicella- och amaroneproducenterna måste därför fokusera på viner som är stabila på marknaden och som kommunicerar det unika, historiska och geografiska ursprunget och den antika produktionsmetoden, vilket amarone gör.

Andrea Lonardi slog fast att det inte är massmarknadsamarone i lägre prisklasser konsumenterna efterfrågar, utan vin tillhörande fine wines – således viner i det högre prissegmentet. Detta, menade han, kommer att bli en komplex utmaning att ställa om från kvantitet till viner av hög kvalitet och högre pris, det vill säga från en ständigt ökande volym till ett ökat värde av försäljningen.

2019 – en balanserad årgång

Den efterföljande provningen gav möjlighet att bekanta sig med 70 producenters amarone av årgång 2019. Under detta år präglas växtsäsongen inledningsvis av regn, vilket fördröjde druvmognaden med några veckor jämfört med 2018. Sommaren var varm, delvis mycket varm och i vissa dalgångar med kraftiga hagelskurar. Turligt nog avtog den extrema värmen i slutet av augusti och de normala dygnsvariationerna med kyliga nätter återkom. Skörden av de mogna druvorna med syra, socker och antocyaner i balans skedde därför i mitten av september, vilket är två veckor senare än tidigare år och i nivå med det historiska genomsnittet. Därefter vidtog torkperioden under ett gynnsamt höstväder.

Själva provningen kunde göras blint eller öppet. Av samtliga prover är 50 buteljerade och 20 fatprover. Jag valde blindprovning – enbart av de buteljerade vinerna, eftersom det är svårt att avgöra ett vins slutliga kvalitet innan buteljering och avslutande flasklagring.

Det är inte helt enkelt att sammanfatta en hel årgång, eftersom druvornas odlingsområden och producenternas framställningsmetoder skiljer sig åt. Men efter provning av samtliga viner är min uppfattning att årgång 2019 uppvisar varm fruktighet efter en växtsäsong med balanserad nederbörd och mogna druvor. Fruktigheten är fräsch med nedtonade torktoner och fattonerna mjukare tack vare lagring på stora botti istället för barrique, vilket ger vinet en slankare upplevelse. Eldighet finns, vilket tyder på alkoholhalt på 16–16,5 procent. Restsockerhalten är generellt sett låg och många viner är torra. Vinerna i modern stil är något för slanka med låga eller helt utan torkade toner, vilket i mitt tycke gör dem nästan identitetslösa.

Apassimento är en viktig del av Valpolicellaterritoriets produktionsmetod. Efter att ha provat vinerna konstaterar jag att årgången håller en generellt sett hög nivå med bra drickbarhet och sätter 4 stjärnor. Kanske något att investera i för källaren?

Personliga favoriter

En av mina favoriter under blindprovningen var Cantina Valpolicella Negrar Amarone della Valpolicella Classico Biologico, där druvorna kommer från ekologiska vingårdar. Vinet kombinerar elegans med kraft med en fräsch fruktighet, mjukt rostade toner med örtighet och kryddighet. Syra och tanniner är i fin harmoni och avslutningen har en lång och elegant eftersmak. Från samma dalgång, alltså Negrar, kommer också Vigneti di Ettore Amarone della Valpolicella Classico DOCG 2019 med mörkt rubinröd färg, fruktiga körsbärstoner, plommon, örter och choklad med balsamiska inslag. Syran är i balans, tanninerna torra i avslutningen. Ett bra vin som nyligen buteljerats och introduceras på marknaden i april 2024.

Vid den avslutande provningen i mässhallarna testade jag även ett fatprov av Secondo Marco Amarone Valpolicella Classico DOCG 2019. Vinet har en fräsch fruktighet, balanserade torktoner syra och tanniner i balans. Ett elegant vin värt att vänta på då det släpps 2027.

Foto: Gunnar Swenson och Mats Burnert