Bortom gissningsleken
Att pricka rätt vin handlar mer om metodisk analys än om magkänsla. Master Sommelier Andreas Rosendal och världsmästaren Torgny Almgren förklarar hur de angriper det okända vinet och hanterar nerverna i hetluften.
Du var nyss helt säker på att det är en oekad chablis i glaset, men något får dig att tveka. Är det inte ändå en grüner veltliner med sin aningen örtiga aromatik?
De flesta som någon gång blindprovat vin kan känna igen sig i ögonblicket när en till synes stabil hypotes börjar krackelera och leder till en ny impulsiv, men kanske felaktig, slutsats.
Det kan hända den bästa. Jancis Robinson, kanske världens just nu mest inflytelserika vinskribent, har i en krönika rättframt avslöjat hur hon en gång låste in sig på chardonnay i glaset som sedan försmädligt visade sig vara en riesling. Hon konstaterar också att det var lättare att blindprova vid sin Master of Wine-examen på 1980-talet då det var färre druvsorter att hålla koll på inför proven, och de regionala uttrycken var tydligare än i dag.
Klimatförändringar, teknisk precision i vinkällaren och en global likriktning av vinstilar har gjort många klassiska markörer mer diffusa. Syran hålls uppe även i varma regioner, alkoholen integreras skickligare och fat används mer återhållsamt. Resultatet är en värld där viner närmar sig varandra och där blindprovaren måste arbeta mer metodiskt än intuitivt.
Få har upplevt detta tydligare än Andreas Rosendal som i juni 2025 blev den förste svensken att examineras som Master Sommelier. Han har en lång karriär bakom sig som sommelier och dryckesansvarig på stjärnkrogar i England. Den prestigefulla certifieringen utfärdas av organisationen Court of Master Sommeliers och hittills har färre än 300 personer runt om i världen lyckats nå denna nivå. Examinationen består av tre moment: teori, en praktisk del samt blindprovning. Efter att ha blivit underkänd i blindprovningen vid flera tillfällen var Andreas Rosendal nära att ge upp.
– När jag misslyckades gång på gång började jag komma med ursäkter och skylla på saker utanför min kontroll. Det resulterade i att jag som blindprovare aldrig blev bättre, säger han.
Vändningen kom när han mentalt accepterade hur mycket han faktiskt inte kunde om vin och insåg att han behövde förändra sina förberedelser. Inför det slutliga examenstillfället pluggade han teori under tio månader följt av sex månader med vinprovningar, tio till femton gånger i veckan. Mer eller mindre på heltid.
– Mitt upplägg och fokus var den här gången helt annorlunda. Jag läste många böcker om vinprovningsmetodik, neurologi och vinkemi. Nu handlade många provningar om att kunna identifiera och relatera till det jag hade läst. I slutändan gick jag igenom fler än 740 flaskor vin.
Blindprovningar kompletterades med halvblinda provningar på olika teman. En dag kunde vigas åt olika uttryck av sangiovese, en annan dag åt en mix av ekfatslagrade vita viner från Rioja, Pessac-Léognan och Condrieu.
– Jag provade även vin jag hade tagit fel på tillsammans med vinet jag trodde att det var. Det gav många insikter. Ett råd är att inte göra det direkt, utan vänta några timmar så att smaklökarna hinner nollställas först.
Ett återkommande tema i samtal om blindprovning är risken att fokusera för mycket på aromer. Doftassociationer kan vara starka och övertygande, men också personliga och ibland direkt vilseledande.
– Ett vanligt misstag är att tro sig veta vad vinet är efter att bara ha doftat på det. Jag har själv gjort det många gånger under min karriär, och det slutar aldrig bra, menar Andreas Rosendal.
Här instämmer Torgny Almgren, tidigare världsmästare i blindprovning som, tillsammans med lagkamraten Ulf Palmnäs, är ansvarig för Munskänkarnas vintävlingar under 2026.
– Aromer kan peka åt flera håll samtidigt. Struktur gör inte det på samma sätt, säger han. Färg, syra, tannin, alkohol, fat och eventuell sötma sätter ramarna. Om de leder åt ett annat håll, då spelar det mindre roll hur övertygande en arom kan vara.
För Torgny Almgren är blindprovning ett analytiskt hantverk där vinet måste dekonstrueras. De primära aromerna – frukt och druvkaraktär – behöver skiljas från de sekundära som uppstår genom jäsning och vinmakning, och de tertiära som kommer med mognad och lagring.
– Om man inte håller isär de nivåerna finns risken att man tolkar allt som druva. Då blir analysen både snabbare och sämre, säger han.
Hög syra i kombination med låg alkohol och tydliga citrustoner kan exempelvis peka mot ett svalt klimat. Därifrån går det att resonera vidare: Vilka druvsorter trivs under sådana förutsättningar, och vilka är mindre sannolika? Blindprovning blir därmed en fråga om triangulering snarare än intuition. Varje parameter som identifieras minskar antalet möjliga svar.
– Inför Munskänkarnas tävlingar under 2026 är vår ambition att arbeta med representativa viner där metodik, konsekvens och analys belönas snarare än tur eller extrem detaljkunskap om enskilda regioner. När vi vann VM 2017 missade vi på en nebbiolo från Mexiko, den var närmast omöjlig att pricka, säger Torgny Almgren.
Väl på tävlings- eller examinationsdagen kan tidspress och nervositet ställa till det för många. Andreas Rosendal har några knep för att hantera pressen. Om blindprovningen omfattar till exempel sex viner kan det vara bra att träna med åtta viner på samma tid. Då upplevs tiden per vin under den skarpa provningen som mer generös. Hans rutin inkluderar även att meditera tio minuter innan för att ta ner kortisolnivåerna, som annars riskerar att försämra förmågan att känna doft och smak.
– Strax innan en blindprovning är det också bra att skölja munnen med ett neutralt vin, till exempel en billig pinot grigio. Risken är annars att det första vinet upplevs som mer aggressivt än vad det egentligen är, eftersom din sensorik ännu inte har anpassat sig till vinets syra och alkohol, säger Andreas Rosendal.
Han konstaterar att vinprovning inte enbart är till för professionella aktörer. Alla vinentusiaster vinner på att blindprova emellanåt.
– Ditt vinvokabulär kommer att utvecklas och det blir enklare att beskriva doft och smak. Dina sinnen kommer också att bli känsligare, så att du upptäcker mer än tidigare i glaset. Och du kommer att förstå vad en druvsorts typicitet bör vara och vad som är klassiskt för varje region.
Illustration: Henrietta Nyvang
Doftens väg i hjärnan
Har du någon gång känt en doft som plötsligt förflyttat dig bakåt i tiden? Ett nybakat bröd eller en solvarm brygga kan väcka minnen som känns oväntat levande och nära. Fenomenet kallas Prousteffekten, efter författaren Marcel Proust som beskrev hur smaken och doften av en madeleinekaka öppnade dörren till barndomen.
Till skillnad från syn och hörsel passerar doftsignaler inte talamus, hjärnans sorteringsstation. I stället går signalerna via luktbulben, som ligger strax ovanför näshålan, direkt till hjärnans luktcentrum, piriforma cortex. Detta område ligger nära amygdala och hippocampus, som är kopplade till känslor respektive minne. Det bidrar till att luktminnen ofta blir mer intensiva och känsloladdade än andra sinnesintryck. Forskning tyder på att luktsinnet är väl utvecklat från födseln och peakar tidigt i livet, vilket skulle kunna förklara Prousteffekten.
Men doftminnen behöver också språk. Utan ord riskerar intrycken att snabbt blekna. Enligt Jonas Olofsson, professor i psykologi och doftforskare, blir minnet lättare att återkalla när vi sätter en etikett på en lukt och kopplar den till en personlig upplevelse, till exempel doften av mormors källare.
För den som vill använda detta i praktiken handlar det om att bygga ett mentalt doftbibliotek. Genom att aktivt lukta på och namnge dofter i vardagen skapas referenser som hjärnan kan använda och relatera till i nya sammanhang, till exempel vid en vinprovning.
Tre boktips från Andreas Rosendal
Message in a Bottle av Tim Gaiser
En modern klassiker om deduktiv provning, med fokus på struktur, metodik och analytiskt tänkande.
Neuroenology: How the Brain Creates the Taste of Wine av Gordon M. Shepherd
En fördjupning i hur hjärnan processar smak och doft – och varför förväntningar påverkar vinupplevelsen mer än vi tror.
Behind the Glass av Gus Zhu MW
En personlig och reflekterande bok om blindprovningens psykologi och läroprocesser.
5 råd för att bli en bättre blindprovare
1. Arbeta med hypoteser
Låt den första idén vara just en hypotes som ska prövas.
2. Fokusera på struktur före aromer
Syra, alkohol, tanniner, textur och fattoner kan ge stabilare ledtrådar.
3. Triangulera dina slutsatser
Låt flera faktorer peka åt samma håll innan du bestämmer dig.
4. Bygg och underhåll ditt mentala bibliotek
Prova viner med typicitet för druva, länder och regioner regelbundet. Skapa ett personligt vokabulär som fungerar för dig.
5. Acceptera osäkerheten
Ett välgrundat resonemang är viktigare än ett perfekt svar. Det är okej att ha fel.
Munskänkarnas vintävling 2026
Tävlingen är utformad för tvåmannalag och omfattar enbart praktisk vinprovning. Den inleds på sektionsnivå i slutet av januari/början av februari 2026, därefter följer regionnivå och slutligen riksnivå den 30 maj. Lagen ska identifiera druva, land och region.
De två bästa lagen på riksnivå får representera Sverige i VM som hålls i franska Avignon under hösten. De lag som placerar sig på tredje och fjärde plats i riksfinalen tävlar för Munskänkarna i SM som anordnas i samband med Vinets dag i januari följande år.