Ett med naturen

Skrivet av: Salka Hallström

Dagens vindestinationer smälter in i landskapet. In Vino synar ”terroirens arkitektur”, en byggstil som vittnar om att nya ideal fått fäste i vinvärlden.

Det liknar ett rymdskepp som kraschat, mitt bland vinfälten i La Rioja. Under sjoken av blank metall finns Marqués de Riscal, ett lyx­hotell som ägs av den framgångsrika vin­familjen ­Hurtado de Amézaga. Ett rum, inklusive vinprovning och vy över byn, kostar minst 6 000 kronor natten.

Hotellet i den nordspanska ­regionen är signerat Frank Gehry, ­arkitekten bakom det minst lika ­dramatiska Guggenheimmuseet i ­Bilbao. Marqués de Riscal invigdes år 2006 och är ett berömt exempel på grandios vingårdsarkitektur – och långt ifrån det enda.

Åren kring millennieskiftet hakade ett antal bättre bemedlade vin­gårdar på ”starchitecture”-trenden, i takt med att vinturismen boomade. Stjärn­arkitekter som Frank Gehry, Zaha ­Hadid, Norman Foster och Renzo Piano anlitades för att designa lyxiga turistmagneter över hela världen, inte minst vingårdar. Stilen är typisk för sin tid och något av arkitekturens svar på Louis Vuitton-väskan: statusobjekt som ger sken av glamour och rikedom.

Det var då det. Tiderna ­förändras, våra platser likaså, och det gäller även vindestinationerna. Det är fort­farande stora arkitekter som står för ­ritningarna och vinturismen ­verkar inte sluta växa så det knakar. Fram till år 2030 beräknas marknaden omsätta tre gånger så mycket, globalt, som år 2020. Intäkterna är rejäla: i Italien, till exempel, står vinturismen för en ­femtedel av branschens omsättning.

Men arkitektur är, precis som vin, berättelser om tid och rum. I dag har vingårdsarkitekturen tonats ner och blivit mer lågmäld, i samklang med marken och landskapet. Wow-faktorn blir allt mindre viktig, till förmån för genius loci, som det heter på arkitekturspråk – ”platsens själ”.

Skillnaden mellan förr och nu är tydlig i den brittiske mäster­arkitekten Norman Fosters olika versioner av vingårdsarkitektur. År 2010 stod det första färdigt: Bodegas Portia (2010) i spanska Ribera del Duero. Detta Bodegas Faustino-ägda vineri är ett spektakulärt komplex som närmast för tankarna till science fiction. Från ovan ser det ut som om en gigantisk propeller fallit ner från skyn, där de tre bladen ska ­illustrera vinproduktionens faser.

Ett av Fosters senaste vineriprojekt, Le Dôme (2021) i Bordeaux, visar att ­tiden verkligen har gått. I stället för att sticka ut i terrängen smälter byggnaden in, som en kamouflerad ellips. Den är delvis byggd av återvunnet material från platsen och exteriören matchar de rustika fasaderna i byn, Saint-Émilion.

Foster kallar genren för ”­terroirens arkitektur” och beskriver det som en nytolkning av lokalhistoriska ­metoder. Den mer platsanpassade, jordnära ­estetiken, såväl som ­valen av ­hållbara material och metoder, ­vittnar om att andra ideal har fått fäste i både ­arkitektur- och vinvärlden. Den ­extravaganta tiden är uppen­barligen förbi. Nu är fokus på att signalera mer tidsenliga värden, och med­vetenhet om vår tids ödesfrågor: klimatet, ­jordhälsan och miljön.

 

Les Davids

Gravitationskällare på nästan 600 meters höjd där den provensalska naturen dikterat form och färg, i design av den franske arkitekten Marc Barani. Den klossiga betongen i sandfärgad ockra ska efterlikna klipporna i området.

Plats: Luberon, Provence-Alpes-Côte d’Azur, Frankrike.
Invigning: 2021.
Arkitekt: Atelier Marc Barani.
Arkitektur: Synergi mellan byggnad och landskap. Ingår i ett turistinriktat komplex med restaurang, bageri och hotell.
Vinprofil: Ekologiska viner av 19 druvor från fem olika lägen. Byggnaden har designats i tre nivåer för gravitationsbaserad vinifiering och lagring på betongkar.

 

Le Dôme

Sammansmältning av vineri och terräng, i regi av den ­brittiske legendaren Norman Foster. Den nedsänkta, ­cirkulära formen liknar en korsning mellan hydda och ­tefat, i diskret samspel med det Unescolistade vinlandskapet.

Plats: Saint-Émilion, Bordeaux, Frankrike.
Invigning: 2021.
Arkitekt: Foster + Partners, Norman Foster.
Arkitektur: Besökscenter med vineri, galleri och vinbar. Hållbar, energieffektiv design i integration med lokal natur och kultur.
Vinprofil: Cabernet franc-dominerat vin från enskilt vingårdsläge om tre hektar. Stockarna härstammar från 1950-talet och borgar för en mycket liten produktion av viner med hög koncentration.

Vertical Panorama Pavilion, Donum Estate

Paviljong som illustrerar platsens unika klimat med en skimrande glasmosaik av Olafur Eliasson i samarbete med Studio Other Spaces. Den isländske konstnären är känd i arkitektkretsar för att ha skapat fasaden till Harpa, operahuset i Reykjavik.

Plats: Sonoma Valley, Kalifornien, USA.
Invigning: 2022.
Arkitekter: Studio Other Spaces, Olafur Eliasson och Sebastian Behmann.
Arkitektur: Konstnärlig gestaltning av platsens lokala klimat. Ingår i vingårdens skulpturpark, jämte verk av bland andra Ernst Billgren och Carl Fredrik Reuterswärd.
Vinprofil: Regenerativt odlad pinot noir, chardonnay och merlot från enskilda vingårdslägen. Vinmakaren Dan Fishmans devis är att "låta jorden tala" i viner som ofta får högsta poäng av expertinstanser som Robert Parker och The Wine Spectator.

 

Antinori Winery

Tidigt exempel på begravd ­vingårdsarkitektur av italienska ­Archea ­Associati. Tak och fasad består av ett fält, där bara runda hål och ­glipor i marken röjer innanmätet. ­Under mark döljer sig en enorm ­byggnad med skulpturala former och flera funktioner: vinproduktion, museum och restaurang.

Plats: San Casciano Val di Pesa, Italien.
Invigning: 2012.
Arkitekt: Archea Associati.
Arkitektur: Byggnad och toskansk natur i sömlös förening.
Vinprofil: Ett av världens äldsta vinhus med ett stort antal vingårdslägen, främst i Chianti Classico-regionen. ­Familjen bröt ny mark på 1970-talet med supertoskanaren Tignanello, det första sangiovesevinet med inblandning av internationella druvor och som lagrades på små, franska ekfat.

 

Foto: Adam Potts, Frederik Vercruysse, Nigel Young

Fakta: Terroir och genius loci

Begreppet terroir har sin motsvarighet på arkitekturspråk i det antika, romerska uttrycket genius loci – ”platsens själ”. Medan terroir sätter ord på hur vi förnimmer lokalitet i smak och doft handlar genius loci om den andliga ­upplevelsen av en plats, dess atmosfär och historia.