M Chapoutier

Text och foto: Rickard Albin

M. Chapoutier är en av de äldsta vinproducenterna i Rhônedalen. Det grundades 1808 av familjen Calvet och efter en del namn- och ägarbyten anslöt Maurius Chapoutier i slutet av århundradet. 1955 ändrade hans son, Marc, namnet på företaget till M. Chapoutier och sedan dess får familjemedlemmarna förnamn som börjar på M.

Michel Chapoutier lanserade vingårdsbetecknade viner 1989 och året efter tog han över ledningen och började biodynamisk odling tillsammans med sin fru Corinne. Han utökade vingårdsarealen avsevärt, sänkte avkastningen, skördade senare och började lagra de bästa vinerna på 100 procent nya, franska ekfat. Den senaste generationen med syskonen Mathilde och Maxime har skapat egna portföljer av produkter. Mathilde har en egen etikett med olika viner i den lägre prisklassen medan Maxime har valt att lansera egen gin. Sedan 1996 har alla Chapoutiers vinetiketter blindskrift – braille. Detta är en hyllning till Maurice Monier de la Sizeranne. Familjen Chapoutier köpte nämligen familjen Sizerannes vingårdar när Maurice blev blind och uppkallade dessutom ett vin efter honom. Det var också Maurice som kom på denna typ av punktskrift för synskadade.

Vi välkomnades av Michels son Maxime Chapoutier och Thierry Giroud på det stora vineriet utanför Tain L’Ermitage som byggdes 2008. Maxime guidade oss runt i vineriet.

– Här producerar vi alla viner från Rhônedalen, med separat vinifiering parcell för parcell, vilket ger fler än 450 batcher per år, berättade han stolt medan vi strosade bland de 80 gigantiska blandningstankarna i rostfritt stål och ett stort antal demi-muids (600 liter) respektive muids (1 200 liter) av ek för lagring.

Maxime berättade att man har 3–4 veckor skalkontakttid för de röda och använder en ganska hög jäsningstemperatur (28–32 grader) med rundpumpning en gång per dag.

– Förr rundpumpade vi två gånger per dag, men vi har nu ändrat till en betydligt lättare extraktion för att få mer elegans än kraft, tillade han.

– I norra Rhône har vi cirka 15 procent hela klasar inklusive stjälkar, medan i Châteauneuf-du-Pape har vi 35 procent. PH-värdet höjs något när vi låter stjälkarna vara med under jäsningen. För de vingårdsangivna vinerna använder vi vertikala korgpressar och här höjs pH-värdet mot slutet av pressningen.

– Vi kontrollerar pressningen genom att mäta konduktiviteten, vilken ökar med mängden fenolämnen. Vi separerar det frirunna vinet och blandar sedan in upp till 20 procent av pressvinet. Fällningen från det frirunna vinet skyddar vinet medan fällningen från pressvinet kan istället oxidera vinet och tas därför bort.

En stor del av vinerna jäses i temperaturkontrollerade betongkar. Efter det gör man en lätt filrering, vilket enligt Michel stabiliserar vinet.

– För de vita ligger presstiden runt fem timmar och här gäller det att balansera tid och tryck eftersom det finns risk att musten oxiderar – marsannedruvan är speciellt känslig, tillade Maxime. Man tillsätter lite koldioxid till de vita för att minimera mängden svavel och ändå ha bra hållbarhet.

Vinmakaren Clement Bärtschi som tidigare jobbat bland annat hos Domaine Romanee-Conti började 2010 och har till sin hjälp sex medarbetare i källaren plus två laboranter.

Chapoutier var tidigt ute med biodynamisk odling, men enligt Maxime kräver detta arbetssätt cirka 100 timmar mer per hektar jämfört med konventionell odling. När vi sedan började diskutera den globala uppvärmningen och högre alkoholhalt menade Maxime att det är väldigt viktigt att nå fenolisk mognad för de röda vinerna, men inte lika viktigt för de vita. Det finns andra sätt att begränsa alkoholhalten, menade han. Norra Rhône är förstås svalare än södra Rhône, men här har Cornas det varmaste mikroklimatet eftersom det ligger som en amfiteater som skyddar mot den nordliga vinden, berättade han.

Thierry tog oss sedan med till butiken, nära tågstationen i byn där vi hade provningen. Han berättade att de sedan åtta år tillbaka sparar en del av vinerna för lång lagring för att säljas senare. M. Chapoutier har väldigt många olika viner som är indelade i olika kvalitetsklasser.

– Den stora massan av enklare viner finansierar den lilla volymen av våra prestigeviner och vingårdsviner. Vi fick testa ett dussin av dessa och här är mina topp tre:

2021 Hermitage ”Chante Alouette”, 100 % marsanne, 13 %
Druvorna kommer från parcellerna Le Méal, Les Murets och Ermite och skördas i flera omgångar för att få perfekt mognad. 80 % jästes på demi-muids varav 10 % var nya och resten jästes på ståltank. Vinet fick sedan vila 10 månader på jästfällningen med viss batonnage. Öppen, aromatisk och komplex doft. Fyllig, läcker smak med frisk, ren fruktsyra och fin fetma.

2014 Hemitage ”De L’Orée”, 100 % marsanne, 14 %
Enbart frirunnet vin från drygt 70-åriga vinstockar! Hälften av musten fick jäsa i demi-muids med viss bâtonnage och resten i rostfria tankar. Vinet fick sedan vila på jästfällningen i 6 månader med en total lagringtid på 12 mån innan buteljering. Rik, läckert utvecklad och komplex doft av mandel och vita blommor. Fyllig, utvecklad smak med fin fetma, integrerad fruktsyra och lång eftersmak.

2011 Hermitage L’Ermite, 100 % syrah, 13,5 %
Parcellen ligger högst upp intill kapellet och har drygt 90 år gamla vinstockar planterade i granitjord. Skördas ofta sist i Hermitage. 100 % avstjälkning och jäsning i betongkar med en total skalkontakttid på 4 veckor. Enbart frirunnet vin som lagras 18-20 månader i nya eller ett år gamla ekfat. Rik öppen utvecklad komplex, animalisk doft. Fyllig, läcker, balanserad smak med fina tanniner och frisk, ren fruktsyra med lång eftersmak.

I de tre högsta kvalitetsklasserna finns följande viner:

Fac & Spera – vita

Hermitage: L’Ermite, De l’Orée, Le Méal
Condrieu: Coteau de Chery
Saint-Joseph: Les Granits

Fac & Spera – röda

Hermitage: L’Ermite, Le Pavillon, Les Greffeux, L Méal
Côte-Rôtie: La Mordorée, Neve
Saint-Joseph: Les Granits, Le Clos
Crozes-Hermitage: Les Varonniers
Châteauneuf-du-Pape: Barbe Rac, Croix de Bois
Cornas: Lieu-dit Saint-Pierre

Fac & Spera – söta

Hermitage: Le Vin de Paille

Excellence – vita

Hermitage: Chante-Alouette
Crozes-Hermitage: Sicamor
Saint-Peray: Lieu-dit Hongrie

Excellence – röda

Hermitage: Monier de la Sizeranne
Côte-Rôtie: Quatour
Crozes-Hermitage: Sicamor
Châteauneuf-du-Pape: Pie VI, Serus
Cornas: Temenos

Prestige – vita

Crozes-Hermitage: Les Meysonniers
Saint-Peray: Saint-Peray “Haut Chamblard”
Saint-Joseph: Les Granilites
Châteauneuf-du-Pape: La Bernadine
Condrieu: Invitare

Prestige – röda

Côte-Rôtie: Les Bécasses
Crozes-Hermitage: Les Maysonniers
Saint-Joseph: Les Granilites
Châteauneuf-du-Pape: La Bernadine
Cornas: Les Arènes