Modern amore
Tänker du att amarone är en urmodig sockerbomb? Då har du nog inte hängt med. Munskänken Gunnar Swenson slår gärna ett slag för den moderna versionen av Italiens kanske fylligaste vin.
Vad gör amarone så intressant?
– Jämte barolo och brunello är amarone ett av Italiens ikonviner med en spännande historisk anknytning, eftersom ursprunget finns i det söta vinet recioto som producerats sedan romartiden. Man använder sig av appassimentometoden, alltså torkar druvorna innan de pressas, vilket gör produktionsprocessen betydligt mer komplex jämfört med vanligt rött vin. Dessutom görs amarone på druvor som inte odlas någon annanstans i världen.
För många svenskar blev amarone liktydigt med finvin för ett par decennier sedan, men hur ser det ut i dag?
– Under 1990-talet fascinerades jag och många med mig av detta välgjorda vin, och produktionen ökade från omkring 1 miljon flaskor per år till en betydligt större årlig kvot för att möta efterfrågan. År 2015 var man uppe i hela 15 miljoner flaskor. Varför det blev så populärt från början tror jag handlar om att det är lättillgängligt och fruktigt. Sedan dömdes det felaktigt ut som en sockerbomb, men den som fortfarande tror att det är så har nog inte hängt med. Det går ju inte att skrika sig hes om en vinstil som är förlegad när vintrenderna rör sig åt ett annat håll.
Så, vad tror du att de flesta inte vet om dagens amarone?
– Det jag tror svenska vinkonsumenter inte uppfattat är att restsötman i vinerna minskat på senare år. I dag handlar det generellt om slankare viner med fruktighet i fokus, där tonerna av torkad frukt inte är lika tydliga som tidigare. Syran har också accentuerats, medan alkoholen ligger kvar på omkring 16 procent. Det finns ett mått av vinsnobbism som gör att amarone inte varit trendigt på ett tag, men faktum är att vår inhemska konsumtion steg med 14 procent under pandemin, så uppenbarligen är det fortfarande ett omtyckt vin.
Du besöker regelbundet Anteprima Amarone, vad är det?
– Varje år presenteras den nya årgången vid ett event som arrangeras av Consorzio per la Tutela dei Vini Valpolicella. Press från hela världen bjuds in för att prova vinerna och träffa producenterna. Ett par hundra skribenter brukar delta och jag har varit där tio, tolv gånger, oftast som ende svensk. Den senaste årgången som provades, 2017, kännetecknas av en härlig rubinröd färg, fräsch fruktighet, tydlig struktur med balanserad strävhet och alkohol. Vinerna har hög drickbarhet redan nu, men klarar även lång lagring i källare.
Tycker du att amarone ska lagras?
– Amarone är tveklöst lagringsdugligt och utvecklas förstås över tid, men du behöver inte spara vinerna i tio, femton år för att de ska vara drickbara. Det är en fråga om tycke och smak. En del gillar fruktighet, andra vill ha mognadstoner.
Vilka producenter håller du själv högst?
– De mest intressanta producenterna finns i den sammanslutning som grundades 2009 av Sandro Boscaini på Masi. Det är 13 producenter som tidigare kallades för ”Amaronefamiljerna”, men efter en strid med konsortiet döptes om till ”De historiska familjerna”. Dessa tycker jag personligen är de vassaste, och det är också de som lyfts fram i min bok. Ska jag framhålla några favoriter är det Speri Viticoltori, Begali, Allegrini, Zenato, Tommasi och Masi.
Foto: Gustav Kaiser
”Det finns ett mått av vinsnobbism som gör att amarone inte varit trendigt på ett tag.”
Fakta: Gunnar Swenson
Bor: Umeå.
Aktuell: Författare till boken Amarone - Amaronefamiljerna och konsten att göra en Amarone som utsågs till ”Best of the Best in 25 years” i kategorin Best European Wine Book vid Gourmand Awards 2022.
Tips på kombination: Tack vare sina olika stilar kan amarone kombineras till olika typer av mat, inte bara kraftfulla ostar och vilt. Nicola Portinari, ägare till och kock på den tvåstjärniga restaurangen La Peca i närheten av Verona, serverade i en vin- och matprovning amarone till mat med skandinavisk touch: kammusslor, syrad sparris och rådjur. Det är också kul att testa den norska kombinationen med klippfisk eller torsk och sås till amarone.