Montalcino – Toskanas hjärta

Den lilla bergsstaden Montalcino, belägen 110 kilometer söder om Florens i södra Toscana på toppen av ett 564 meter högt berg, har varit bebodd sedan 900-talet före Kristus, och då av etruskerna. Det omgivande landskapet utgörs av dalarna till de tre floderna Ombrone, Asso och Orcia.

Etruskerna, kända för sin vinodlingskunskap, anlade de första vingårdarna och odlade många olika druvsorter som de sedan framställde vin av. Under medeltiden fortsatte vinproduktionen som också kompletterades med jordbruk och olivlundar och framställning av olivolja. Under 1800-talet fokuserade några vinproducenter sig på framställning av vin från enbart en druva, den lokalt odlade sangiovese.

Biondi-Santi lade grunden 

Brunello, eller sangiovese grosso, blev namnet på den lokala sangioveseklon som vinodlaren Clemente Santi lyckades isolera på 1860-talet. Sonen Ferruccio Biondi-Santi buteljerade 1865 ett vin som han namngav Brunello, vilket vann första pris i en jordbuksmässa i närliggande Montelpulciano. Det var starten på ett vin gjort av den förstklassiga klonen, brunello, som därefter endast producerades i fem olika årgångar: 1888, 1891, 1925 och 1945.

Fram till andra världskrigets slut var Biondi-Santi den enda kommersiella producenten av brunello vilket också blev ett av Italiens främsta prestigevin. Trots att klimatet var fördelaktigare för vinodling än både norr och söder om byn, förekom vinodling endast i liten skala. Ända fram till 1960 odlade bara elva producenter vin på totalt 63 hektar.

Under 1970-talet hade det stora amerikanska bolaget US Banfi en enorm framgång med Lambrusco-vinet från regionen Emilia-Romagna och försökte sig på en uppföljare med det sötare vita vinet Moscadello di Montalcino från Toscana. Man planterade därför hundratals hektar av druvan i Montalcino, men det blev en flopp. Bolaget ändrade sig snabbt och planterade istället vingårdarna med den lokala klonen av sangiovese, brunello grosso. Tack vare företagets utvecklade distributionsnät, skickliga marknadsföring och inflytande blev Brunello di Montalcino mycket framgångsrikt i USA och också internationellt.

DOCG-klassat 1980

1980 blev Brunello di Montalcino som en av de fem första italienska appellationerna upphöjd till den högsta kvalitetsklassen DOCG (Denominazione di Origine Controllata e Garantita). Den internationella framgången samt denna upphöjning blev också början till en ökad etablering av nya producenter i området och många av dagens förstklassiga vinerier daterar sin start till 1980-talet.

Det som kännetecknade Brunellovinet då var arvet från Biondi-Santi, med täta, kraftfulla, ekfatslagrade viner. Förändringen mot något lättare viner med ökad stilvariation, började vid slutet av 2010-talet, förändringar som berodde på ett ökat fokus på Montalcinos olika vingårdslägen med mycket varierande terroir och på nya lagringstekniker i källarna.

Terroir och vingårdsläge

Förutom produktionsmetoder spelar vingårdens höjd och omgivande klimat en stor roll för skillnaderna mellan vinernas karaktär. Montalcino har ett varmare klimat än Chianti och är den torraste appellationen i Toscana med en årlig nederbörd på cirka 700 millimeter jämfört med Chiantis cirka 900 millimeter. Svalkande sydvästliga vindar från havet säkerställer både utmärkt luftväxling och svalka för druvorna som tillsammans med svala kvällar och nätter ger sangiovese maximal mognad och rikare, mer strukturerade viner än någon annanstans i Toskana.

Vinodlingsmässigt kan Montalcino grovt delas in i två delar. Dels den norra, svalare delen, med vingårdar med odlingshöjd upp till 500 meter över havet, med galestrojordar – det vill säga skifferjordar med stenar och lerinslag, dels den varmare södra delen, generellt sett med lerrikare jordar.

Vinerna från den södra delen är kraftigare än från den norra delen där vinerna blir mer aromatiska. Många producenter har vingårdar i båda områdena för att balansera sina viner och också utjämna effekten av klimatskillnaderna och de pågående klimatförändringarna. Även om vinmakningsteknikerna skiljer från producent till producent, är terroiren den största skillnaden i vinernas karaktär.

Ett ökat fokus är också på vingårdsbetecknade viner vilka säljs till ett högt pris. Trots detta, det vill säga ett fokus på de olika vingårdarnas kvalitet och viner från dessa, finns ännu ingen tanke från Consorzio Montalcino att zonindela appellationens vingårdar.