Så ritas vinkartan om

– Man har pratat om global uppvärmning under så lång tid, men det blir ju inte bara varmare. Nu kan man förvänta sig vad som helst egentligen, när klimatet slår till.

Det säger Madeleine Stenwreth, Master of Wine, som spenderar en stor del av sin tid på resande fot i världens vinregioner.

– 2019, precis innan covid, satt jag på ett plan och flög från Chile. Jag kommer ihåg att jag tittade ner över Anderna och det såg ut ungefär som lera, mosaik. Lite gråbeige, rödbrunt. Det var otroligt vackert, men jag kände att någonting verkligen var fel.

Under den torrperiod som Madeleine refererar till fanns inget vatten alls, och man fick lägga ner odlingar i Elqui Valley i norra Chile. I lägen som dessa prioriteras människor före vinrankor – med samma människors levebröd som insats.

Hon beskriver också dramatiken kring kraftfulla regn i Sydafrika. Vingårdar under flera meter djupt vatten och lervälling från bergen som sliter med sig såväl vinodlingar som restauranger. Och skogsbränder i Kalifornien, mjöldagg i Italien, täta smällar av frost i Chablis och Bourgogne. De enorma effekterna på ekonomin. Exemplen är otaliga. 

– Det finns inga begränsningar för vilka länder som råkar ut för det. Alla får sig en släng.

Mendozas prövningar

Anne Bousquet, vd för Domaine Bousquet, vittnar om samma överraskande klimat. Företaget grundades under 1990-talet och hela produktionen, 5–6 miljoner flaskor årligen, är ekologiskt certifierad.

– Det vi ser är att årstiderna inte är så tydliga som de har varit tidigare.

Vingården i Mendoza hör till de lyckosammare platserna för vinodling. Det torra klimatet skyddar mot svampsjukdomar, och de höga höjderna ger svalka. Här finns dock andra prövningar. Som den starka zondavinden som, om den kommer under blomningen, kan förstöra skörden.

– Ingen går säker, säger Anne Bousquet.

Men den centrala frågan för Domaine Bousquet, liksom för alla andra som odlar i torra klimat, är vatten. Snösmältningen från toppen av berget som behövs för odlingarna minskar stadigt. När Anne Bousquets pappa kom till Mendoza från Frankrike 1997 täckte snön flera meter på marken. I dag får man som mest några centimeter. En stor del av arbetet handlar därför om hushållning av vatten. Bousquet arbetar också för att få friska jordar som håller fukt bättre.

 

Vinodlarna anpassar sig

Vinrankans känslighet är nyckeln till uttrycksfulla viner, men också dess akilleshäl. Skiftningarna i klimatet förändrar förutsättningarna för vinproduktionen radikalt. Druvornas sammansättning ändras, mognaden tidigareläggs och avkastningen påverkas. Det kräver anpassningar från vinodlarnas sida.

– Nackdelen, säger Anne Bousquet, är att vi som jordbrukare är de första att känna av klimatförändringarna. Fördelen är att vi också kan göra något åt dem. Det är en antagonism där vi är de första offren, men också de första som är del av en lösning.

Till de åtgärder vinodlare vidtar hör justeringar i odlingstekniker och val av rotstockar och druvsorter som är mer resistenta mot sjukdomar och extremt väder. I många regioner har skörden tidigarelagts två till tre veckor under de senaste 40 åren – med en oundviklig inverkan på vinets stil.

Eftersom effekterna av klimatets nycker varierar från plats till plats, finns ingen universallösning.

– Jag tror att det handlar om att vara ute i förtid, säger Madeleine Stenwreth.

Som exempel tar hon Australien som drabbats hårt av torka, men där det finns gott om forskning i framkant och experimentlusta. Under lång tid har man satsat på mer härdade druvsorter, till exempel i McLaren Vale.

– De har insett att det kanske inte är cabernet och merlot, utan kanske snarare fiano och saperavi, som ska odlas där.

Förflyttning mot högre höjder är ett annat sätt att parera ett varmare klimat. Anne Bousquets far var under sent 90-tal en av de första att plantera vin längre upp på berget, på 1 200 meters höjd. Tack vare altituden i Valle de Uco, Argentinas viktigaste vinområde, kan man fortsatt göra kvalitetsviner i dag.

– Vi är välsignade här i Argentina, men alla har inte ett berg. I områden som Champagne och Bourgogne är det väldigt oroande, eftersom de är beroende av svalka.

 

Mot norr och högre höjder

I en tid när ovisshet är det nya normala får vi nöja oss med kvalificerade gissningar om framtiden. Anne Bousquet tror att vinvärlden kommer fortsätta migrera norrut, och mot högre höjder.

– Vi har sett rörelsen från Champagne till England för mousserande viner, och den kommer att fortsätta.

I mars 2024 publicerades en stor vetenskaplig rapport kring klimatförändringarnas effekt på den globala vinproduktionen i Nature Reviews Earth & Environment. Slutsatsen: runt 90 procent av världens traditionella vingårdar – vid kusterna och på låga höjder i Italien, Spanien, Grekland och södra Kalifornien – riskerar att försvinna vid slutet av århundradet på grund av stigande temperaturer och torka. Anpassningar hjälper till en viss gräns, men i vissa områden kommer produktionen inte att vara ekonomiskt hållbar.

Områden som i stället kan gynnas av temperaturökningen är norra Frankrike, Washington State, Oregon, Tasmanien och södra England.

Enligt nuvarande kunskapsläge är det alltså svalare regioner som drar vinstlotten. Men bilden är inte svartvit. Även på dessa platser utmanar plötsliga väderskiftningar och temperaturer som skenar snabbare än förväntat.

 

Gotländsk vinmakardröm

Emma Serner och Andrea Guerra startade 2018 Långmyre Vineri på Gotland. De träffades i Italien men bestämde sig för att förverkliga sin vinmakardröm i Sverige.

– Eftersom hållbarhet var vår kompromisslösa grundpelare visste vi att det skulle vara alltför riskabelt att stanna i Medelhavsområdet där klimatförändringarna redan var påtagliga, säger Emma Serner.

Andrea Guerra hade arbetat som vinmakare i Frankrike och Italien och sett hur växtsäsongerna präglades av extrem hetta, torka, enorma mängder regn, hagel och ovanligt varma vintrar och vårar. Att odla i ett oförutsägbart klimat är både svårt och finansiellt osmart, anser paret. Att dessutom göra det med hållbara principer utan miljöfarliga pesticider är näst intill omöjligt. Dessutom, menar de, skulle de ha större framgång med innovativa druvsorter på en plats med mindre stark kulturell anknytning till en specifik vinstil.

Efter att ha ägnat ungefär ett och ett halvt år åt att ta del av den senaste klimatforskningen landade de på Gotland, där Emma har en släktgård. Men sedan starten har de sett en mycket snabbare utveckling än förväntat.

– Enligt studier vi tagit del av skulle det vid år 2050 vara cirka 1,5 grader varmare på bland annat södra Gotland – men på vår plats har vi redan nått dit.

Nederbördsmängden har dessutom minskat med nästan 70–80 procent under växtsäsongen, därför planerar de att investera i en bevattningsdamm och att plantera mer torktåliga sorter.

Emma Serner är ändå hoppfull. Intresset för svenskt vin ökar stadigt, och enligt data från SBOV, branschorganisationen för svenska vinproducenter där hon är ordförande, har produktionen ökat med 30 procent under de senaste tre åren.

 

Kaos enar vinmakare

Från ett annat vinland på uppgång, Kanada, kommer Michelle Bouffard, sommelier, författare och grundare

till den internationella konferensen Tasting Climate Change. Hon berättar om Quebec, där stigande temperaturer varit en fördel, men där vinodlarna förra året drabbades av förödande regn.

– En längre växtsäsong är positivt, men bara om allt annat går väl.

På min fråga vad som enar vinmakare världen över svarar hon:

– Kaos. Det finns inget regelbundet mönster längre. Det gör det väldigt svårt att anpassa sig, eftersom det som fungerat ett år kanske inte fungerar nästa. Kärnan i allt är koldioxidutsläppen. Vi kan göra allt för att hjälpa vingårdarna, men gör vi inget åt utsläppen så kommer det bara att fortsätta.

Det är inte bara klimat och väder som omdefinierar vinvärlden. I Bordeaux har kombinationen klimatutmaningar och nya konsumtionsmönster lett till ett överskott av vin och minskning av vinodlingar, något som behöver ske världen runt, enligt Madeleine Stenwreth.

– Mycket av de vingårdar som tas bort är faktiskt de som egentligen inte ger kvalitet. Det har varit en sådan kultur att man bara fortsatt. Men nu är det ett ”wake up call”, inte bara på klimatförändringarna utan även på hur alkoholkonsumtionen förändras. Det kommer att leda till en premiumisering av vin.

 

Morgondagens vin

Hur kan vi då, i skenet av allt detta, föreställa oss morgondagens vin?

– Vissa saker kommer att försvinna, men det kommer att komma nytt. Vi kommer se nya druvsorter, nya regioner och nya smaker, vilket också är spännande, menar Michelle Bouffard.

Är dagens vinkonsumenter redo för detta? undrar jag.

– Jag tror inte vi har något val, det är det som kommer att ske. Den yngre generationen är lite mer vidsynt än den äldre, där många är väldigt fästa vid klassiska ursprung.

Anne Bousquet instämmer.

– Unga människor har tillgång till så mycket information, och de ifrågasätter. De kommer inte att bara köpa vin från Bourgogne, Bordeaux, och Côtes du Rhône. De kommer att tvinga oss att vara öppna.

Hos den nya generationen är medvetenheten om hälsa och hållbarhet stor. Kanske är den också beredd att betala lite mer för en etisk produkt. 

– Studier visar att unga dricker mindre, men när de väl dricker så vill de vara säkra på att det stöttar deras värderingar, säger Michelle Bouffard. Jag tror verkligen att hoppet finns i den yngre generationen. Jag hoppas bara att det inte är försent.

Illustration: Henrietta Nyvang