Tillbaka till rotstockarna i Chile

Efter Pinochetdiktaturens fall i början av 1990-talet öppnade landet upp och handelsembargona hävdes, nytt kapital strömmade in och ekonomin blomstrade. Även vinindustrin fick fart och Chile etablerade sig som en vinnation att räkna med. Samtidigt upptäckte man att carmenère, som man tidigare trott vara merlot, var en egen druvsort. Den blev direkt korad till Chiles nationaldruva.

Chile började pumpa ut mängder av kraftfulla viner med höga Parkerpoäng. Detta blev snabbt den stil vi än i dag förknippar med chilenska viner. Men liksom på många andra håll i världen tittar man nu bakåt och anammar en mer hantverksmässig och ursprunglig stil.

Det nya Chile

De ”nya” chilenska vinerna kommer från områden som tidigare ansetts vara för extrema för vinodling, och många gånger är de gjorda på druvor från gamla vingårdar som anlades när conquistadorer och nybyggare började ta sig an landet på 1500- och 1600-talen. Och i stället för de internationella storheterna cabernet sauvignon, carmenère och sauvignon blanc görs nu vin på país, cinsault, carignan och sémillon.

I vinmakningen ser vi en återgång till det enkla, lite som vinbönderna gjorde förr i tiden när de främst producerade vin till sitt eget bord. Det är naturlig jäst, inga nya ekfat eller andra metoder och tillsatser som påverkar smaken. En avskalad produktion som ger rena smakrika viner i en betydligt lättare och elegantare stil än de traditionella, överextraherade fruktbomberna vi är vana vid.

Fransmannen Louis-Antoine Luyt bidrog till återupptäckten av de gamla vingårdslägena. När han i slutet av 1990-talet studerade vid en chilensk vinutbildning upptäckte han att det fanns många gamla vinodlingar som aldrig påverkats av konstbevattning, konstgödning och kemikalier. De var ofta belägna otillgängligt och på hög höjd, vilket gjorde att ingen var intresserad av att göra något med dem.

Efter en sväng hem till Frankrike och studier i oenologi i Beaune och arbete hos bland annat Louis Jadot blev han god vän med naturvinsgurun Marcel Lapierre och hans familj. Efter att ha arbetat tillsammans i tre år ville LouisAntoine tillbaka till sina knepiga vinlägen i Chile. När Marcel frågade varför svarade han: ”Det finns 300 år gamla oympade vinstockar där!”

Väl tillbaka i Chile gick Louis-Antoine i bräschen för arbetet med gamla stockar och blev mentor för många unga chilenska vinmakare.

Torres ger legitimitet

Rejäl fart tog utvecklingen 2010 när vingiganten Torres lanserade det mousserande rosévinet Estelado gjort på 100 procent país. Satsningen gav både denna ursprungliga druva och småodlarna legitimitet, särskilt som Torres var noga med att betala skäligt för frukten.

Under ett besök i Stockholm i samband med en omfattande provning av ”det nya Chile” i Munskänkarnas Stockholmssektion berättar den chilenske producenten Julio Bouchon från Bouchon Family Wines att det först var svårt att få bönderna att lita på dem.

– De var vana vid att få dåligt betalt av de stora vinproducenterna. Jag och likasinnade vinmakare ville nu köpa frukten av dem i stället och vi ville att de skulle ta hand om vingårdarna, i stället för att dra upp gamla stockar och odla andra grödor. Det bemöttes först med stor skepsis, men i dag när de fått smaka på vinerna, upplevt succén och sin egen del i din finns ett helt annat förtroende.

Internationella framgångar

Samma år som Estelado lanserades bildades dessutom Vigno (Los Vignadores del Carignan) i syfte att bevara landets gamla carignanstockar, se till att vinbönderna fick anständig ersättning och lyfta regionen Secano Interior, ett mycket torrt område i Valle del Maule som aldrig konstbevattnats. I samma veva grundades även Movi (Movimiento de Viñeros Independientes) av en grupp mindre producenter. Med hjälp av Movi kunde småskaliga vinmakarna göra sådant som de tidigare inte haft möjlighet till, vilket också bidragit till den nya vågen av chilenska viner.

Den utländska marknaden har snabbt anammat de nya chilenska vinstilarna, medan den inhemska marknaden fortfarande håller på att vänja sig vid de nygamla smakerna. När jag frågar Julio om hur vinerna bemötts i Chile svarar han:

– Gemene man är van vid kraftiga viner på cabernet sauvignon och carmenère, det är de som anses ”finast” och som man tar fram när man grillar med familjen. Samtidigt är chilenare nyfikna på det nygamla, och landets sommelierer älskar de nya stilarna. Det handlar inte om att ersätta det traditionella, utan att komplettera med allt det spännande vi kan göra i dag, säger han.

När Chiles nye president Gabriel Boric installerades serverades enbart moderna chilenska viner. Det, om något, gav signaler om att hela landet, inklusive vinindustrin, bokstavligen bryter ny mark. Om Systembolaget och svenska vinimportörer hakar på kommer vi förhoppningsvis se mycket spännande från Chile framöver: viner från intressanta lägen, från urgamla rotstockar, gjorda av vinmakare som rest världen runt. Viner som får oss att omvärdera Chile som vinland och inte längre bara gäspa och hoppa över hyllan på Systembolaget. 

 

Tre chilenska vinmakare att ha ögonen på

Roberto Henriquez

En av pionjärerna som i dag är mentor åt unga chilenska vinmakare. Blev vinintresserad som tonåring, utbildade sig inom agronomi och jobbade på vingårdar världen runt.

Tillsammans med den numera legendariske fransmannen LouisAntoine Luyt började han göra vin på gamla stockar i södra Chile på det sätt som LouisAntoine Luyt lärt sig av Marcel Lapierre i Beaujolais.

Robertos Henriquez filosofi är att vinet ska vara så rent som möjligt och ha precisa toner. Han serverar ovanligt nog alltid sina röda viner först, eftersom de har lättare stil än hans fylliga vita.

Roberto Henriquez viner importeras av Handpicked Wines och dyker upp i Systembolagets tillfälliga sortimentet med jämna mellanrum.

 

Ximena Pacheco

Ximena Pacheco är en modern vinmakare som arbetat runt om i världen och tagit med sig kunskap och erfarenhet tillbaka till Chile. Hon har fokuserat på att hitta intressant terroir för att med ny teknik skapa unika hantverksviner. Hennes filosofi är att vinerna ska ha personlighet och karaktär från sitt ursprung.

Ximena Pacheco importeras av Remilio i Sverige och i Systembolagets beställningssortiment finns hennes 2014 Camino Old Vine Carignan, nr 51689, 210 kr. Druvorna kommer från över 70 år gamla, oympade rotstockar i Loncomilla i Maule. Vinet har macererats i tjugo dagar efter tio dagars jäsning (vildjäst). Därefter har det mognat på gamla ekfat i ett år, fått en kyss av ny ek och legat på flaska i två år.

 

Julio Bouchon

Fjärde generationens vinmakare vars franske gammelfarfar lämnade Bordeaux för Chile. Där arbetade han för de större vinproducenterna i Santiagos omnejd på 1800-talet.

Julio är utbildad journalist, men har alltid velat arbeta i familjeföretaget Bouchon Family Wines. År 2000 gjorde han sitt första vin och 2012 började han flirta med de gamla lokala druvorna. Tillsammans med sydafrikanske David Nieuwoudt skapade han projektet Longavi. Vinet Glup! sålde slut direkt när de släpptes i det tillfälliga sortimentet på Systembolaget.

Bouchon Family Wines gör hela åtta viner gjorda på país från gamla vinstockar. De representeras i Sverige av Provinum och fyra av deras viner finns för närvarande i Systembolagets beställningssortiment.