Vatten är det nya guldet

Skrivet av: Per Styregård

Ett lunchgräl ledde till tjänsten som hållbarhetschef. Mångsysslaren Erica Landin-Löfving har landat i Kalifornien, mitt i en vinindustri som står inför stora utmaningar.

Det började med en lunch i ­Stockholm för tio år sedan. I sin dåvarande roll som vinjournalist träffade ­Erica ­Landin-Löfving det amerikanska ­vin­företaget Vintage Wine Estates ­nuvarande vd Pat Roney.

– Jag bråkade om ekologisk ­c­ertifiering och naturviner. Det ­slutade med att han sade: ”Om du tycker det är så lätt, kom till oss och gör vin!” Så gjorde jag det.

Vinet gjorde hon på Kunde Estate i Sonoma Valley. Ett naturvin, ofiltrerat, utan tillsatser och svavel som sedan såldes på Systembolaget.

Så småningom flyttade Erica med familj till Utah, där de bodde ­under pandemin, men hon höll då och då kontakt med Vintage Wine Estates. När gruppen skulle in på börsen år 2021 hörde hon av sig.

­– Jag sade: ”Nu måste ni ha en ­håll­barhetschef! Ni behöver någon som driver det här.”

Basen i Santa Barbara

Hon fick jobbet och sedan ett år tillbaka bor Erica i Santa Barbara i ­Kalifornien, fem minuter från ­Stilla havet. I hennes jobb som hållbarhets­ansvarig på Vintage Wine Estates ingår att ­besöka vingruppens vingårdar. De har 13 stycken, och ett 50-tal varu­märken.

– När jag jobbar hemifrån, ­vilket jag gör större delen av månaden, ­jobbar jag antingen från ett kafé med ­apelsinträd eller från köks­bordet, som står utomhus, eller från ett ­coworking space i närheten. 

Det kan handla om att skriva på ­företagets ESG-rapport eller göra en analys av vad vinsten skulle vara med att byta till lättviktsglas på någon av ­firmans stora varumärken. För att få igenom förslag på förändringar som gör företagets sätt att arbeta mer hållbart är det viktigt att kunna ­presentera siffror på vad förändringen skulle innebära i praktiken. Men jobbet kan också bestå i att arrangera möten med andra hållbarhetsexperter för att ­utbyta erfarenheter.

– Det första jag gjorde var en ­analys av bolaget, vår plats i ­världen och i ­vinindustrin. Och sedan de stora ­trenderna som driver på, ­inklusive klimatförändringar, men även konsument­intressen. Det finns hur mycket som helst att göra inom ­hållbarhet, så för att kunna röra sig framåt med något slags fokus behöver vi veta var vi har störst möjlighet att påverka. Att ­fokusera på det som har positiv påverkan. Men också vad de ­anställda tycker är ­viktigt, jag måste få med mig alla och ­motivera folk.

Analysen landade i att vatten är ett av de viktigaste områdena, ­Kaliforniens nya guld. Klimatet är en del av det – både i fråga om hur före­taget påverkar klimatet och hur ­klimatet påverkar ­företaget. Människor är också viktiga, att arbeta för ökad mångfald och jämställdhet. Vintage Wine ­Estates har många anställda med ­sydamerikansk ­bakgrund, nästan alla arbetar i ­produktionen. Ett mål är att fler ska ha ledande positioner.  



Åsikter om Systembolaget               

Sista biten är hur företaget arbetar med sina förpackningar, och vad som händer med förpackningarna som kommer till företaget.

– Det är väldigt speciellt att komma från Sverige där jag tror vi återvinner 98–99 procent av allt glas jämfört med USA, med i snitt 30 procent. Samma med aluminium. Och plast återvinns extremt dåligt här.

De flesta i den del av vinbranschen som säljer till Sverige har åsikter om hur Systembolaget arbetar. Om vilka viner de efterfrågar, prisnivåer, ­förpackningar och hållbarhets­arbetet. Det gäller även Erica. 

– De driver på väldigt hårt med ­alternativa förpackningar, och jag ­förstår att det ger Sverige lägre ­klima­t­­avtryck. Men utanför ­Sverige har du inte samma möjlig­heter att återvinna förpackningarna. Jag är inte säker på att det alltid är det bästa miljövalet med plastbaserade ­förpackningar.

Hon är också kritisk till prisnivåerna som Systembolaget ofta frågar efter.

–  Jag tar alla chanser att ge Systembolaget den här lilla piken. Priserna är regelbundet så låga att det inte går att ha ett hållbart jordbruk bakom. Jag älskar deras arbete, men man kan inte be om absolut lägsta pris och tro att det bara löser sig, för det driver på ett jordbruk som inte är okej, det finns inget utrymme för att göra riktigt rätt.

Erica är uppvuxen med den svenska miljörörelsen. Hennes far, Bo ­Landin, är en välkänd miljöjournalist, natur­filmare och programledare för det mångåriga TV 4-programmet Naturen. Han släppte nyligen sin senaste av sju böcker, Vatten – Land: om våtmarkens roll i det utdikade landskapet. Vatten råkar även ha blivit det område inom hållbarhet som Erica brinner för mest.

Bo Landin har framgångsrikt valt att påverka utvecklingen i sin roll som ­j­ournalist och producent, medan ­Erica valde en annan väg för att uppnå liknande målsättningar. Även om ­karriären kan verka spretig – först inom biotech och finans, sedan som ­journalist och nu hållbarhet – tycker hon att alla delar bidrar till där hon är i dag.

– Att gå in i finansbranschen var ­säkert en försenad tonårsrebellgrej för mig, med fokus på pengar i ­kontrast mot hans miljöarbete. Men sedan blev jag journalist, som han är, och nu ­jobbar jag på heltid med miljö, även om det är på företagssidan. Det finns två sätt att göra det på, han har försökt påverka ­företag utifrån och skapa ­förändring på det sättet. Jag kan skapa förändring inifrån företaget.

Jämställt företag

Vintage Wine Estates är ett relativt jämställt företag jämfört med många andra. Hälften av cheferna och två tredjedelar av ledningen är kvinnor.

Att inspireras av kvinnliga ­ledare har länge varit viktigt för Erica. Ett ­sådant initiativ var Magnum Wine Club, en sammanslutning av ­ton­givande kvinnor i vinbranschen som hon ­startade tillsammans med ­importören Ann Burgaz och vingårdsägaren ­Marilisa Allegrini.

– Magnum kom ur ett behov jag kände för många år sedan, att få inspiration och dela erfarenheter med ­ledande kvinnor i vinvärlden. Det var några av världens största namn, som ­Marilisa själv, Gaia Gaja, Andrea ­Mullineux och María José López de Heredia från Viña Tondonia. Jancis Robinson var med vid några tillfällen. På den tiden fick jag vara med för att jag drev det. I dag tycker jag mig ha en egen roll. Det är fortfarande ett jättebra forum och jag ska träffa dem i Piemonte här i dagarna.

Vinet som Erica gjorde för nio år ­sedan fick en uppföljare förra året. Den av ­företagets gårdar som passade bäst var Laetitia i Arroyo Grande Valley. Den ligger närmast Santa Barbara och odlar Ericas favorit, pinot noir. Där betar får och getter för att gynna den biologiska mångfalden. Erica fick själv välja del av vingården att skörda druvorna från.

– Jag hade redan valt vingårdslott, men så kom en vråk och började cirkla över en annan lott. Jag gick dit och provade druvorna och gillade dem ännu bättre.

Tillvägagångssättet var detsamma som för förra vinet, ingen filtrering och ingen tillsatt jäst.

– Jag försökte undvika svavel den här gången också, men jag tål inte ­volatil syra så efter sex månader på fat var jag tvungen att rädda fräschören i vinet med en liten dos. Jag har inga problem med lite svavel och föredrar det över ett instabilt eller defekt vin.

Nu ligger vinerna på fat i ­väntan på buteljering. Planen är att sälja dem i Sverige under nästa halvår, men ­växlingskurserna har satt käppar i­ ­hjulet.

– Druvorna skördade jag ­tillsammans med deras mexikanska skördelag. Det är sjukt psykande, för de är så fruktansvärt snabba.

Vinturismen bäst

Erica tycker att det är svindyrt att bo i Santa Barbara och att det på många sätt är stökigt att ha barn­familj i USA. Semestrarna är korta och ­anställningar inkluderar varken ­­­sjuk- eller vabdagar.

– Jag är högljudd med att jag tycker fyra dagars arbetsvecka ska bli nästa standard. Vi har kvar fem dagars ­arbetsvecka sedan Henry Ford introducerade den på 1920-talet. Då ­jobbade en person i familjen, och när du gick hem från jobbet var det slut. Det ser inte ut så i dag.

Vad är bäst med amerikansk och svensk vinkultur?

– I Sverige är vi öppna för vin från alla möjliga områden. Svenskar är också världens mest hållbarhets­kunniga ­konsumenter, helt klart. Det bästa med kalifornisk vinkultur är ­vinturismen. Det är ett vanligt helg­nöje att ­besöka gårdarna och prova vin i ­solen med ­vänner, vare sig du ­köper med dig ­någonting därifrån eller inte. Det ger en annan ­relation mellan kund och varumärke när folk ­besöker ­gårdarna på plats.

Vad är sämst?

– Att svenskar är så otroligt ­trendkänsliga. Våga drick något ­annat än vad alla andra dricker! Sämst här är i stället att så många bara dricker ­amerikanska viner utan att vara ­nyfikna på resten av världen. Vin här har heller inte samma naturliga ­relation till mat som i Europa.

Hur påverkar de höjda tempera­turerna, skogsbränderna och ­torkan ditt jobb?

– Det ger mer tyngd till mitt ­arbete när det går från att vara möjliga ­framtida hot till att vara närvarande här och nu.

Vad skulle få dig att flytta tillbaka till Sverige?

– Om jag inte flyttade tillbaka med små barn under covid och med Trump som president, då kan inte mycket få mig att flytta tillbaka. ­Särskilt inte i oktober när Sverige ­säkert är rätt grått, medan jag ­ surfar i baddräkt utan våtdräkt och har en massa härliga vingårdar inom ­köravstånd. Då sitter det långt inne.

 

Foto: Martin Adolfsson

Fakta: Erica Landin-Löfving

Familj: Make (svensk) och två pojkar, 4 och 6 år gamla. 

Utbildning: Masterexamen i medicinsk biologi, vinkunskap på Grythyttan, oenologi på UC Davis och certifierad ESG-­analytiker.

Semesterdagar: 10 dagar första året och i år 17 dagar. Det inkluderar semester, sjukdagar och vab. 

Bok: Brödrevolutionen - hur forntidens bröd är framtidens bröd, publicerad 2018. Erica vill översätta den till engelska.

Bott: Sundsvall, Karlstad, Utah, Virginia, Tyskland, Frankrike, Stockholm och nu Kalifornien. 

Jobberfarenhet: Bland annat dokumentärfilmsdistributör, aktieanalytiker, vinjournalist, författare och hållbarhetskonsult.

Dricker helst: Vatten. Margarita. Champagne från småproducenter, naturvin eller pinot noir från Central Coast.