Sangiovese

När jag började gå utbildningar i Munskänkarnas regi för 20 år sedan, så var det om jag minns rätt inte så komplicerat att skilja på druvor som Sangiovese, Nebbiolo och Corvina.

I dag när jag har provat dessa druvor kanske tusen gånger är det svårare än någonsin. Trots att vi är relativt duktiga blindprovare i vår träningsgrupp i Piteå så är det dessa tre druvsorter som vållar oss mest besvär. Jag blev påmind om det för ett par veckor sedan när jag var inbjuden på en provning med fyra viner från Brunello di Montalcino med producenten Val di Suga, tre av dem var från enskilda vingårdar från olika delar av distriktet och den fjärde en blandning från de tre vingårdarna. Hade jag provat dessa fyra viner blint är jag övertygad om att det skulle stått både Sangiovese och Nebbiolo som förstahandsval på något av vinerna, kanske även Corvina och jag kan konstatera att blindprovning är en övning i ödmjukhet.

Denna månad är det fokus på Sangiovese från olika ursprung för att se hur olika vinerna kan vara. Namnet Sangiovese kommer från latinets sangius jovis som betyder Jupiters blod. Likt andra druvsorter finns det synonymer, Brunello, Prugnolo Gentile och Nieluccio för att nämna några.

Sangiovese är en gammal druvsort och det finns de som anser att den fanns redan 500 år före Kristus, men den blir omnämnd första gången i slutet av 1500-talet. DNA-analyser visar att druvan härstammar från druvsorterna Ciligiolo och Calabrese Montenuovo.

Det var genom druvblandningar där Sangiovese var karaktärsdruvan som de italienska vinerna började sprida sig runt världen, framför allt i de bastklädda flaskorna som sedan fick leva vidare som ”ljusstake” eller fönsterprydnad i det första egna boendet.

Druvan odlas främst i Toscana och Emilia Romagna. En gång i tiden fick jag lära mig att viner på Sangiovese var rödbruna, doftade körsbär och kallt te samt var torra och ganska sträva.

Mina 20 år i vinets värld har lärt mig att färgen varierar, doften varierar och det kan vara allt från relativt mjukt till strävt beroende på en mängd faktorer, men är något som ofta går igen i doften så är det vad jag kallar ett ”stick” likt skokräm och nyponpulver. Vad hittar du?

Samla några vinvänner eller vänner som bli vinvänner och upplev både skillnader och likheter mellan vinerna.

Chiara Condello 2018 (Nr 91224, pris 149,-) – Emilia Romagna, gjort på klonen Sangiovese Piccolo.

Poliziano Vino Nobile di Montepulciano Viti Nuove 2018 (Nr 2144, pris 159,-)

Terreno Chianti Classico Riserva 2017 (Nr 87436, pris 249,-)

Val di Suga Brunello di Montalcino 2016 (Nr 42302, pris 259,-)


Efter avslutat provning kan Ni ha fullt fokus på Italiens gastronomiska hjärta Emilia Romagna, börja med lite oliver, Prosciutto di Parma och Parmignano Reggiano och avsluta sedan med en Pasta Bolognese. I min sås har jag lokalproducerad köttfärs som jag steker med pancetta eller bacon sedan smaksätter jag med salt, svartpeppar, koncentrerad tomatpuré (Mutti), Västervikssenap, en stor skvätt vin och lite grädde, som sedan får koka ihop. Servera med riven ost och ringla över olivolja.

Erik Grödahl