saperavi

Blå druva som härstammar från Georgien där den är den mest planterade blå druvsorten. Druvan mognar sent och är högavkastande, motståndskraftig mot vinterfrost och även mot torka. På grund av det starkt färgade röda fruktköttet används sorten också ofta som Teinturier (färgdruva). Även när den blandas med en tredjedel vitt vin förblir vinet mörkt. Namnet betyder "färggivare". (Bildreferens: Jules Troncy i ”Ampélographie…” (P. Viala & V. Vermorel), CC0, via Wikimedia Commons)

Historia

Som en gammal druvsort har den också många kloner.

Spridning

Saperavi odlades i stor utsträckning i Georgien redan på 1600-talet. Med 4 751 hektar är det den vanligaste rödvinsdruvan där. Den odlas i alla distrikt och står för cirka 10 % av Georgiens vingårdsareal. Mest odlas den i Kakhetien där den finns i snart sagt alla vingårdar. Det fanns även andra odlingar i Armenien, Azerbajdzjan, Australien (10 ha), Bulgarien, Kazakstan (428 ha), Moldavien (573 ha), Ryssland (716 ha) och i Ukraina. 2016 odlades druvan på totalt 6 478 hektar vilket placerar den på 99:e plats i den globala rankningen av druvsorter (statistik från Kym Anderson).

Doft och smak

Vinerna har mörka bär i doften och tydlig strävhet och bra syra i smaken. Förutom att ge lagringsdugliga viner av hög kvalitet används den även till rosé, halvsöta och söta rödviner. Med pigment både i skal och fruktkött är saperavi en färgrik druva som ger riktigt mörka rödviner.

Övrigt

Druvan har 25 kända synonymer, däribland: Atenuri Saperavi, Didi Saperavi, Krasilshik, Meshketi, Meshkuri Saperavi, Obchuri Saperavi, Saperaibi, Saperave Moklemtevana, Saperavi Crni, Saperavi de Kachet, Saperavi de Kakhetie, Saperavi Patara, Saperavi Taokeri, Saperawi, Sapeur, Scoperawi och Szaperavi. I Vitis International Variety Catalogue (VIVC) har den nr 10708