Vinlandet Kroatien

Fakta om Kroatien 

Areal: 56 538 km2
Befolkning: 4, 43 miljoner (90 % kroater, övriga 10 % är serber, slovener, ungrare, italienare, tjecker, rumäner, tyskar och andra minoriteter)
Huvudstad: Zagreb, 800 000 invånare.
Andra större städer: Split, Rijeka, Osijek
Högsta berg: Dinara 1 831 m.o.h.
Längsta flod: Sava 940 km
Valuta: 1 kuna (100 lipa) = 1.26 sek (2017-01-09)

Fakta om vinlandet Kroatien

Planterad areal: 33 000 ha
Produktion: Mellan 1,2 och 1,4 miljoner/hl (År 2014 var ett undantag med 847 00 hl p.g.a. ogynnsamma väderförhållanden). Ungefär 50 % av produktionen är av kontrollerat ursprung.
Mest planterade druvsorter:
Gröna: Grasevina 24,8 procent, Malvazija Istarska 9,1 procent, Chardonnay 3,6 procent.
Blå: Plavac Mali 9,1 procent, Merlot 4,6 procent, Cabernet Sauvignon 3,9 % 

Historia

Det har odlats vin i det nuvarande Kroatien i minst 2 500 år, de äldsta spåren kommer från ett mynt hittat i staden Vis på ön med samma namn som ligger i adriatiska havet. Ena sidan av myntet är präglat med druvor och andra sidan med en amfora. Liknande arkeologiska fynd har hittats längs hela kusten från Istrien i norr till Dalmatien i söder. Några århundraden senare spreds vinodlingen till det kroatiska inlandet av den lokala folkgruppen Illyrier, men också trakerna och romarna var delaktiga. Den person som hade den störst inflytande i spridandet av vinkulturen var Marcus Aurelius Probus, som var romersk kejsare mellan 276 till 282 e.kr. Han såg till att det planterades från vinodlingar från Rhendalen i Tyskland till Donauregionen i Kroatien. 

Vinodlingen fortsatte att utvecklas tills osmanerna ockuperade delar av landet under 1500-talet, vilket medförde ett längre avbrott tills de lämnade landet. På samma sätt som i övriga vinvärlden drabbades de kroatiska vinodlingarna av olika sjukdomar under andra hälften av 1800-talet. I det kroatiska inlandet försvann merparten av de inhemska druvsorterna. Eftersom Kroatien under den tiden var en del av det habsburgska väldet ersattes de av österrikiska och tyska druvsorter. Franska druvsorter introducerades först i början och mitten av 1900-talet. Istrien och Dalmatien klarade sig bättre tack vare jordmån och klimat så drabbades de lika hårt och därför finns många av de lokala druvsorterna fortfarande kvar.

Efter Ungern-Österrikes upplösning 1918 kom Kroatien att tillhöra den sydslaviska staten, Serbernas, Kroaternas och Slovenernas kungarike, det som blev Jugoslavien 1929. Bortsett från tiden under andra världskriget då de var Oberoende staten Kroatien kom de att tillhöra Jugoslavien fram till självständigheten den 25 juni 1991. I det kommunistiska Jugoslavien låg fokus i första hand på bulkviner även om det framställdes en del bra viner. Efter självständigheten har Kroatien fokuserat på kvalitet och är tillsammans med grannen Slovenien de som har kommit längst av länderna från det f.d. Jugoslavien.

Mer om Vinlandet Kroatien

Det finns mer än 45 000 vinproducenter i Kroatien, imponerande i ett land med en befolkning på 4,2 miljoner. Av dessa har runt 2 800 mer än en hektar och endast 140 mer än 10 hektar. Det stora antalet producenter i kombination med små odlingar är den främsta anledningen till att Kroatien har svårt att konkurrera prismässigt med andra vinländer.
Den totala produktionen har de senaste fem åren legat mellan 874 000 och 1 400 000 hektoliter Normalt ligger det mellan 1,2 – 1,4 miljoner/hl, bottennappet år 2014 på 874 000 beror på vädermässigt ogynnsamma förhållanden det året. Den planterade arealen är 33 000 hektar.

Den mest planterade druvsorten är den gröna Graševina (Welchriesling, Laški Rizling eller Olasz Riesling) som står för nästan 25 procent av den planterade arealen. Därefter följer den blå Plavac Mali och den gröna Malvazija Istarska med vardera nio procent.

Den druvsort som kanske främst förknippas med Kroatien är Tribidrag/Crljenak Kaštelanski som är identisk med Primitivo i Apulien och Zinfandel i Kalifornien.
Kroatien är indelat i två stora vinregioner kontinentala Kroatien (Kontinentalna Hrvatska) och Kroatiska kustlandet (Hrvatsko Primorje).

Kontinentala Kroatien är indelat i de fyra distrikten Donau (Podunavlje), Slavonien (Slavonija), centrala Kroatien (Središnja Hrvatska) och nordvästra Kroatien (Sjeverozapadna Hrvatska). Klimatmässigt kännetecknas Kontinentala Kroatien av heta somrar och kalla vintrar. Centrala och nordvästra Kroatien är svalare än Donau och Slavonien och det är därför mer lämpligt att odla aromatiska druvsorter som Riesling, Sauvignon Blanc och Muscat.

I Slavonien och Donaudistriktet dominerar Graševina, bra viner framställs också av druvsorterna Traminac (Gewürztraminer) och Frankovka (Blaufränkisch/Kékfrankos) samt Chardonnay, Pinot Noir, Cabernet Sauvignon och Pinot Noir.

Det kroatiska kustlandet är indelat i de tre regionerna Istrien (Istra), Dalmatien (Dalmacija) och Kustnära Kroatien (Hrvatsko primorje). Närheten till kusten och bergskedjan Dinara ger ett varierat klimat som i sin tur ger olika vintyper. I den här delen av Kroatien har de inhemska druvsorterna dominerat och det är först under de senaste två decennierna de internationella druvsorterna har börjat planteras. Dalmatien som är den varmaste av regionerna framställer kraftfullare och mer alkoholstarka viner jämfört Istrien och Kustnära Kroatien där vinerna är friskare och mer aromatiska.