Produktionen
Fakta om vinproduktionen
Planterad areal: 3 100 ha
Produktion: 200 000 hl
Godkända druvsorter för PDO viner (Protected Designation of Origin – skyddad ursprungsbeteckning) (mest planterade):
Gröna: Malvazija Istarska (1 688 ha), Chardonnay (130 ha), Muškat (90 ha)
Blå: Merlot (314 ha), Teran (230 ha), Cabernet Sauvignon (187 ha), Refošk (115 ha), Borgonja (51 ha), Cabernet Franc (51 ha)
PDO-viner har Hrvatska Istra som ursprungsbeteckning, det är också tillåtet att benämna delregionerna Zapadna (västra), Središnji (centrala) eller Istočni (östra) samt vingårdsnamn på etiketten.
Klimat
Istrien har Medelhavsklimat som får en positiv inverkan av den kyliga luften som kommer in från alperna på kvällarna. Den ger svala nätter som bromsar upp druvornas mognadsprocess vilket ger en längre mognadssäsong och att druvorna bibehåller en högre syranivå.
Under dagarna kommer havsbrisar från Adriatiska havet vilket ger vingårdarna svalka och håller dem torra och fria från olika sjukdomar.
Det är ungefär 800 mm nederbörd per år, merparten kommer under våren, senhösten och vintern. Varma och torra somrar innebär att den största utmaningen för vinodlarna är brist på vatten.
Jordtyper
Istrien delas ofta in i Röda Istrien, Grå Istrien och Vita Istrien namngivna efter de tre jordtyperna som dominerar halvön.
Röda Istrien har fått sitt namn från områdets terrakotta färgade jord. Den är rik på järn och kallas lokalt för Crljenica (Terra Rossa). Den här jorden återfinns närmare havet och här odlas främst blå druvor.
Grå Istrien återfinns i den centrala delen av Istrien. Det är en jord som är sammansatt av sedimentärara bergarter och grå lera som är rik på kalksten. Den här jorden är lämpligast för gröna druvor och den ger aromatiska viner med hög syranivå.
Vita Istrien är ganska likt Grå Istrien, men jordarna är stenigare och har ett högre innehåll av kalksten. Viner från de här jordarna har högre fruktsyra, är mer aromatiska och eleganta.
Vy från Röda Istrien
Jorden i Vita Istrien
Druvsorter
Malvazija Istarska (Malvasia Istriana)
Den dominerande druvsorten i Istrien är planterad på nästan 60 procent av arealen. Vetenskapliga jämförelser visar att den har ingen närmare koppling till andra typer av Malvasia i Medelhavsområdet. Det är en inhemsk druvsort, som också återfinns i Slovenien och Friuli i Italien.
Om den växer i Vita eller Grå Istrien ger den ofta friska viner med toner av citrus och honung med en lätt eftersmak av bittermandel. Den här typen av viner passar utmärkt som aperitif eller tillsammans med skaldjur.
Den här typen av vin som benämns ung och frisk Malvazija står för 70 producent av produktionen och är den stora favoriten bland de vita vinerna i Kroatien. Det var Kozlović som startade kvalitetsrevolutionen på 1990-talet
Andra producenter som Roxanich and Benvenuti låter vinerna ha lång skalkontakt vilket ger orange viner. Andra producenter låter dem mogna i akaciafat. Vin som får mogna i akaciafat har samma struktur och munkänsla som ekfatslagrade viner, men utan den söta och rostade ton som ekfatslagrade viner normalt ger. Det gör att primäraromerna blir mycket tydligare.
Kabola är en producent som har låtit sina viner mogna i georgiska amforor med enastående resultat som följd.
Den mer komplexa typen av Malvazija avnjuts ofta tillsammans med den lokala pastan Fuzi och den berömda tryffeln från Istrien
Druvan Malvasia
Teran
En annan lokal druva som ökar i popularitet är den blå Teran. Den här druvsorten är en utmaning för många vinmakare. Det är svårt att få den att mogna vilket kan ge obalanserade och stjälkiga viner med gröna toner.
Moreno Coronica var för Teran vad Kozlovic var för Malvazija, det var han som förde utvecklingen framåt på 1990-talet.
De bästa vinerna har en mörk och djup färg, smaken är komplex med bra balans mellan den höga fruktsyran och strävheten vilket ger god lagringspotential. Dominerande aromer är mörka frukter, färsk tobak, örter och lakrits.
Det har blivit allt vanligare att blanda Teran med Merlot för att den skall bli lite mjukare och mer lättillgänglig som ung. När Teran blandas med Merlot eller andra internationella druvsorter eftersträvar vinmakaren att behålla den Istrianska karaktären. Den här typen av viner går under benämningen Superistrians.
Det pågår sedan en tid tillbaka en konflikt om namnet Teran mellan Kroatien och Slovenien. Slovenien skyddade namnet Teran som en slovensk produkt år 2000. När Slovenien gick med i EU 2004 blev vinerna en skyddad produkt på EU-nivå. Kroatien hävdar att Teran hör hemma i hela Istrien medan Slovenien i sin tur hävdar att det hör hemma endast i regionen Kras som också sträcker sig in i Italien, därför har Slovenien nu ansökt om att även vinerna från den italienska sidan skall få kallas Teran. Det slovenska vinet Teran framställs på druvan Refošk. Denna såpopera på hög politisk nivå lär fortsätta så länge Slovenien och Kroatien har olika flaggor.
Druvan Teran
Muskat Momjanski (Moscato di Momiano)
En druva som återfinns i och kring staden Momjan i västra Istrien. På denna druva görs både torra, halvtorra, halvsöta och söta viner. Vinerna blir friska med härliga toner av vita blommor och mogna och torkade stenfrukter.
Andra druvsorter
Även bland druvsorterna så är influenserna från Italien starka. Druvsorter som Pinot Bianco, Pinot Grigio och Refosco är väl representerade. Internationella druvsorter som Chardonnay, Sauvignon Blanc, Syrah, Cabernet Sauvignon och Merlot ger också fantastiska viner. Den brittiska vinskribenten Oz Clarke hävdar att Istrien näst efter den östra stranden i Bordeaux har den bästa jorden för Merlot. Jag har svårt att argumentera emot honom efter att i juni ha provat Degrassis Contarini Merlot 2007 på magnum.
Allt detta sammantaget gör att framtiden ser ljus ut för Munskänkarnas vinort 2017 – Istrien.