Druvor

Blå druvor 

Grenache, den stora druvan i Roussillon, finns rikligt representerad i alla tre färgerna, noir, blanc och gris. Grenache (i alla tre färgerna) har alltid varit den viktigaste druvan i VDN-vinerna. Den mognar ordentligt och når utan problem den höga sockerhalt som krävs för dessa viner. Den klarar också både hett klimat, torka och hårda vindar.

För de stilla vinerna blandas grenache ofta med andra druvor. För AOP-viner blandas den alltid eftersom endruvsviner inte är tillåtna. Druvan ger ett lite hetsigt vin med hög alkoholhalt, varm, mogen fruktighet, rundhet, fyllighet, mogna röda bär och lite peppriga aromer. För vinbonden gäller det att vara försiktig. Grenache blir lätt övermogen och vinerna drar då mot lite syltiga aromer som katrinplommon och russin och kan kännas som en torr variant av en VDN. Den är för det mesta relativt ljus i färgen, ofta med en brun ton.

Carignan ger mycket bra resultat i Roussillon, inte minst när vinerna kommer från gamla vinrankor som det finns gott om här. Druvan ger kraftiga viner med bra struktur och ofta med aromer av de kryddörter som är så typiska för trakten. Det är inte helt ovanligt att använda kolsyremacerering (metoden som ofta används i Beaujolais) för carignan. Vinerna blir då mjuka och drickvänliga viner men förlorar lätt i komplexitet. Och de tenderar att bli en aning likriktade.

Carignan är också en druva som funnits länge här nere och som finns i de tre färgerna. Den är numera omtyckt av odlarna. Men från officiellt håll är man ändå skeptisk till druvans kapacitet och verkar inte vilja se kvalitetspotentialen. Côtes du Roussillon-vinerna får högst innehåll 50 % av carignan. De som vill göra 100 % carignan är hänvisade till IGP-reglementet. Kanske har man carignans ”storhetstid” som producent av enkla bordsviner under en stor del av 1900-talet i alltför färskt minne. Det är synd för ett välgjort carignanvin är ett mycket trevligt vin med bra frukt och struktur.

Syrah och mourvèdre introducerades på 1980-talet i Roussillon och Languedoc som ”förbättringsdruvor”. Vinbönderna uppmuntrades att plantera dessa druvor för att höja kvaliteten på sina viner. För Côtes de Roussillon-vinerna idag är det obligatoriskt att använda minst 25 % av en av druvorna eller båda tillsammans. Båda druvorna ger en viss täthet och komplexitet till vinerna. Syrah är idag mycket planterat både Roussillon och Languedoc. Mourvèdre är däremot inte så spridd. Den är inte lika lättodlad.

Lladoner pelut är nära besläktad med grenache och är en traditionell druva i Roussillon. Den börjar nu bli ganska ovanlig. Den har likartade karaktärsdrag som grenache men anses ge mer struktur och färg. Den används framför allt till de torra vinerna.

Cinsault är inte mycket planterad i Roussillon men den används en del till rosé och lätta röda viner där den ger lätthet och elegans.

Gröna druvor

Man gör en del riktigt bra vita viner i Roussillon med en påfallande bra syra och frisk frukt tack vare sydliga druvor som klarar värmen.

Grenache blanc är en mutation av den blå grenache noir och den odlas i hela södra Frankrike. Den ger viner med ibland ganska diskret doft men med bra textur och munkänsla. Den trivs på de magra, torra och steniga jordarna i Roussillon.

Macabeu/maccabéo är en katalansk druva som är känd i Spanien under namnet viura. Den ger ofta mycket goda och komplexa viner i Roussillon med en del blommiga aromer. Syran är ofta ganska låg men vinerna har stor kropp och bra lagringspotential.

Malvoisie du roussillon eller tourbat du roussillon blir mer och mer sällsynt men de producenter som odlar den sjunger dess lov. Den används både till torra viner och till VDN. Den har kraft, friskhet och citrusaromer.

Carignan blanc är en mutation av den blå carignan. Den är ganska ovanlig men hittar man ett vin gjort på druvan ska man inte tveka. Den ger friska, fylliga viner med diskreta aromer av citron och grapefrukt.

Muscat à petits grains ger ett av de mest högklassiga muscatvinerna. Den når höga sockerhalter med bibehållen syra.

Muscat d’alexandrie har stora druvor vars aromatiska, parfymerade och blommiga karaktär återfinns i vinet. Druvan är ett bra komplement till muscat à petits grains som bidrar med kropp och fyllighet. Druvan används både till torra viner och VDN.

Grenache gris är ännu en mutation av grenache noir. Den används till vita och roséviner samt till VDN. Druvan ger kraftfulla viner med textur och rundhet, inte utan elegans och med uppfriskande citrus och anis. ”Grenache gris är Roussillons gröna kvalitetsdruva”, säger Jonathan Hesford på Domaine Treloar.

Carignan gris är för närvarande mycket lite planterad men den anses som mycket intressant. Domaine Riberach i Belesta gör en 100 % carignan gris, Hypothèse, med stor fyllighet, fetma, hög syra och till och med tanniner.

Alla 24 tillåtna druvor hittar du här. 

Text: Britt Karlsson  Bild: CIVR (Conseil Interprofessionnel des Vins du Roussillon)