Vinstilar

I Pfalz dominerar torra, vita viner som ofta har viss fyllighet. Riesling är den stora gröna druvan med 25 procent av arealen, följt av grauburgunder (pinot gris), müller-thurgau och weissburgunder (pinot blanc). Här görs också mousserande vin, liksom sött vin.

Riesling görs i allt från lätta basviner till komplexa, högklassiga och lagringsdugliga viner.  Typiska vinstilar är dels den mer traditionella stilen med mer av gul frukt, dels en mer modern stil som är stram, knastertorr och med tydlig mineralitet.

Weissburgunder har femfaldigat odlingsytan sedan 1990. Vinstilarna går från friska, lätta viner till mer komplexa viner med ekfatstoner och lagringspotential.

Grauburgunder har trefaldigat odlingsytan sedan 1990. Även här finns stor spännvidd mellan vinstilarna: från lätta, enkla basviner till komplexa, strukturerade viner med ekfatstoner och lagringspotential. Tendensen går mot allt lättare viner. Druvan används också i skalmacererade viner, så kallade orangeviner.

Spätburgunder har sju procent av odlingsarealen, men är en viktig kvalitetsdruva med ökande efterfrågan. Den görs i huvudsak i tre stilar: lätt och fruktig, medelfyllig och så kallad burgundisk stil (med tydlig ekfatskaraktär). Den burgundiska stilen etiketteras ofta med pinot noir (i stället för spätburgunder).

De så kallade burgunderdruvorna (dit även chardonnay räknas) står idag för 25 procent av vinproduktionen och ökar sin andel av vinarealen.

Den vanligaste blå druvan, dornfelder, ger mjuka, ofta lite lättare viner. Den tredje stora blå druvan är portugieser som ofta används till roséviner. 

För mousserande vin, sekt, går utvecklingen i riktning mot högkvalitativ sekt, som allt oftare görs enligt den traditionella metoden. De högsta klassificeringarna benämns antingen sekt b.a (där druvorna kommer från regionen) eller winzersekt/crémant (med druvor från producentens egna gårdar och alltid producerades enligt traditionell metod).