blaufränkisch

Blå druva som härstammar från nordöstra Slovenien som tidigare ingick i Österrike/Ungern. Den senmognande vinrankan är känslig för mjöldagg och bladmögel samt svartröta. Den kräver ett relativt varmt klimat

Historia

Det nuvarande namnet Blaufränkisch blev vanligt först mot slutet av 1800-talet. På grund av liknande vinaromer kallas vinstocken också "Pinot Noir från öst" och därför antogs ett släktskap med Pinot under lång tid. Enligt DNA-analyser som utfördes 2016 är det dock en förmodad naturlig korsning mellan Blue Cinnamon Grape x Gouais Blanc (White Heunish).

Spridning

I Österrike odlas druvan 3 009 hektar, huvudsakligen i Burgenland. Den är huvuddruva i flera Burgenland DAC (AOC) -viner; dessa är Eisenberg, Leithaberg och Mittelburgenland som också kallas "Blaufränkischland". I Tyskland odlas 1 912 hektar under namnen Limberger eller Lemberger, med en svagt uppåtgående trend, varav 1 760 i odlingsregionen Württemberg. Andra odlingar i Europa finns i Italien, främst i Friuli (28 ha), Kroatien (521 ha), Rumänien (729 ha), Serbien (727 ha), Slovakien (1 216 ha), Schweiz (4 ha), Slovenien (709 ha), Tjeckien (1 143 ha) och i Ungern (7 260 ha). Utomeuropeiska odlingar finns i Australien (1 ha), Japan, Kanada (5 ha), Peru (290 ha) och USA (3 ha) i delstaterna New York och Washington. Under 2016 odlade man totalt 17 180 hektar vingårdar med en konstant trend. Detta placerar druvan på 48:e plats i den globala rankningen av druvsorter (statistik från Kym Anderson).

Doft och smak

Ger rubinröda viner med hög syra och höga tanniner. Har varierad doft och smak av mörka körsbär, björnbär, peppar, örter och mynta. Dessa viner har en utmärkt lagringspotential och lämpar sig även utmärkt för lekfatslagring.

Övrigt

Det finns ca 120 synonymer bland annat kallas druvan för Lemberger/Limberger.