corvina

Alias: corvina veronese

Blå druvsort som ursprungligen kommer från Italien. Den medeltidigt till sent mognande vinstocken är frostbeständig men känslig för mjöldagg och torka. Corvina är den mest odlade blå druvan, anses vara den förnämsta i Valpolicella och Bardolino. Druvan ger mjukhet, elegans, balans och står för strukturen i Valpolicellaviner (inkl recioto och amarone). Många av de bästa recioto- och amaronevinerna är framställda enbart på Corvina eftersom druvorna utvecklas så bra vid torkningen. Amarone har fått sitt namn av "amare" som betyder ”bitter” på grund av den tydliga tonen av bittra körsbärskärnor i smaken. Vinet framställs på utvalda klasar av mogna druvor som fått torka. Ripasso avser en framställningsmetod som ger extra smak och alkohol åt vanlig Valpolicella och går ut på att låta det unga vinet få jäsa en andra gång med de opressade druvskalen efter amaronevinet. Några producenter föredrar att byta ut de jästa amaroneskalen mot druvor som fått torka en kortare tid än druvorna till amaroneframställningen. ms_nr3_2008. Bildreferens: Wikicommons: Ursula Brühl, Julius Kühn-Institut (JKI) Bundesforschungsinstitut für Kulturpflanzen Institut für Rebenzüchtung Geilweilerhof - 76833 Siebeldingen - GERMANY - www.vivc.de

Historia

Vinodlingen i Venetien har gamla anor. Den daterar sig till 1000-talet f Kr, och runt Gardasjön har man funnit spår av druvkärnor från den tiden. Etruskerna planterade vin här och i trakten kring Verona kan man fortfarande se den typ av högt uppbundna vinstockar i pergolasystem som kännetecknade de etruskiska vinodlingarna. Romarna lär också ha varit mycket förtjusta i vinerna från floden Adiges dalgång och det romerska vinet Rhaetica gjort på "passitodruvor" (= torkade druvor) kan ha varit en föregångare till dagens recioto och amarone. Druvan omnämndes första gången under namnet "Corvina" 1627 och under sitt nuvarande namn "Corvina Veronese" 1755 men får inte förväxlas med sorterna Corbina, Corva eller Corvinone trots till synes suggestiva synonymer eller morfologiska likheter. Enligt DNA-analyser finns det ett släktskap mellan förälder och avkomma med de två sorterna Refosco dal Peduncolo Rosso och Rondinella, samt ett något mer avlägset släktskap med sorterna Dindarella, Garganega, Marzemino och Oseleta.

Spridning

Odlas huvudsakligen i nordöstra Italien i regionerna Lombardiet och Veneto. Där är den godkänd i DOC/DOCG-vinerna Bardolino, Garda och Valpolicella. Druvorna lämpar sig särskilt väl för vinifiering i Recioto-processen, som används för Amarone. I Italien odlas druvsorten på 6 222 hektar och är den viktigaste druvan för röda viner från vindistrikten Bardolino och Valpolicella. Det finns också små odlingar i Argentina (17 ha), Australien (0,5 ha), Brasilien (0,5 ha), Chile (1 ha), Kanada (0,5 ha) och Schweiz (0,1 ha). Totalt odlades den på 6 240 hektar 2016. Detta placerar den på 100:e plats i den globala rankningen av druvsorter (statistik av Kym Anderson).

Doft och smak

Ger färgstarka, fruktiga röda viner med ganska låg tanninhalt och en karakteristisk arom av sura körsbär men har även aromer av hallon och mandel, från mjuka och bäriga till kryddiga och mustiga viner. De vanliga valpolicellavinerna har blivit modernare och mer publika med rik körsbärsfruktig doft, livligt frisk syra och balanserad struktur. Det är viner som helst bör drickas inom ett eller två år efter skörden. Valpolicella classico är emellertid ett kraftfullare vin med mer extrakt, koncentration och struktur i kombination med högre alkoholhalt som både kan lagras och utvecklas betydligt längre. En bra amarone är ett kraftfullt, alkoholstarkt vin med massiv frukt, sträva tanniner som klarar mycket lång lagring och har en tydlig ton av bittra körsbärskärnor i slutet. Det är ett vin som kräver smakrika rätter på mörkt kött eller lagrade ostar.

Övrigt

I Valpolicella blandas i regel corvina med de blå mer neutrala sorterna molinara och rondinella. Inblandningen av molinara har på senare år dock minskat. Andra lokala druvor som Negrara, Rossignola och Dindarella kan också ingå i de röda vinerna. Druvan har 25 kända synonymer: Corba, Corgnola, Corniola, Corva, Corvina veronese, Corvina Comune, Corvina Doppia, Corvina Gentile, Corvina Nera, Corvina Nostrana, Corvina Pelosa, Corvina Reale, Corvina Rizza, Corvine Nostrana, Corvino Crevatizza, Croetto, Crovina, Cruina, Cruina zervei de gatto, Curvin, Curvina, Curvinessa, Martinenga och Sgorbera. I Vitis International Variety Catalogue (VIVC) har den nr 2863.