mondeuse

Blå druva från Savojen i Frankrike. Den ganska sent mognande vinrankan är känslig för torka och för kloros, kvalster och mjöldagg. (Bildreferens: Jules Troncy i ”Ampélographie - Traité général de viticulture" (P. Viala & V. Vermorel), CC0, via Wikimedia Commons)

Historia

Är en mycket gammal druva. Enligt DNA-analyser som utfördes 2018 härstammar den från en förmodat naturlig korsning mellan Mondeuse Blanche x Tressot Noir. Sorten omnämndes första gången 1731 under namnet Maldoux.

Spridning

Den är tillåten i regionen Savoie i de två områdena Bugey och Vin de Savoie. Efter en nedgång på 1970-talet finns den nu åter på 280 hektar vingårdar i Frankrike. Små bestånd finns i Australien i området Rutherglen (5 ha), i Italien i det godkända DOC-vinet Sicilia (1 ha) och i Schweiz (2 ha). År 2016 uppgick odlingarna till totalt 287 hektar. Under namnet Tinta do Rodo registrerades 3,3 hektar vingårdsareal; det är möjligen samma druvsort (statistik av Kym Anderson).

Doft och smak

Den ger tanninrika, färgglada röda viner med hög alkoholhalt och en lätt bitter körsbärssmak som kan lagras länge.

Övrigt

Det finns mer än 100 synonymer som vittnar om druvans höga ålder och stora spridning, bland andra: Refosco (Kalifornien); Angelique, Argillet, Argilliere, Begeain, Begean, Bon Savoyan, Chétouan, Chétuan, Chintuan, Cintuan, Gascon, Grand Chétuan, Grosse Syrah, Gros Plant, Maldoux, Mandoux, Marsanne Noire, Parcense, Persagne, Petite Persaigne, Plant Maldoux, Plant Médoc, Plant Noir, Rouget, Savouette, Savoyan, Syrah Grosse (Frankrike); Tinta do Rodo (Portugal); Gros Rouge (Schweiz). I Vitis International Variety Catalogue (VIVC) har den nr 7921