alicante bouschet

Blå druva som är en korsning mellan Petit Bouschet x Alicante (Garnacha Tinta). Den tidigmognande, högavkastande sorten är resistent mot oidium men mottaglig för mildiou, flavescence dorée och även känslig för torka. På grund av den tidiga knoppningen är knoppbildningen hotad vid sen frost på våren. (Bildreferens: Jules Troncy i ”Ampélographie…” (P. Viala & V. Vermorel), CC0, via Wikimedia Commons)

Historia

Uppkomsten av denna sort var lång. Den franske förädlaren Henri Bouschet började korsa sorterna Petit Bouschet (skapad av hans far Louis Bouschet) och Alicante (Garnacha Tinta) i Mauguio (Hérault) 1855. Det året skapades de två sorterna Alicante Henri Bouschet och Alicante Bouschet No. 1. Tio år senare upprepade han korsningarna och skapade sorterna Alicante Bouschet No. 2, 5, 6, 7, 12 och 13. Alla dessa var morfologiskt mycket lika, men producerade olika viner. Till slut återstod Alicante Henri Bouschet (från 1855) och Alicante Bouschet No. 2 (från 1865), som inte går att skilja åt från utsidan och som ofta planterades tillsammans. I praktiken görs ingen åtskillnad och sorten eller sorterna kallas vanligtvis helt enkelt Alicante Bouschet.

Spridning

Blev mycket populär i Frankrike efter phylloxeran. I slutet av 1980-talet var vinodlingsarealen fortfarande nästan 16 000 hektar, men den har krympt till 2 607 hektar. Odlas huvudsakligen i Languedoc i departementet Hérault, resten i Jura och Rhônedalen. Används också för framställning av druvsaft. I Spanien odlas den på totalt 19 294 hektar under beteckningen Garnacha Tintorera. Mer än hälften av dessa ligger i regionen La Mancha, resten huvudsakligen i regionerna Galicien och Valencia. I Europa återfinns den också i Grekland (60 ha), Italien (286 ha), Rumänien (20 ha), Portugal (4 547 ha), Schweiz (1 ha), Turkiet (532 ha) och Ungern (14 ha). I USA var den särskilt populär för vinframställning under förbudstiden (1920-1933), eftersom de tjockskaliga bären var utmärkta för långa transporter. Många företag och amatörkällare köpte druvor och gjorde vin. I Kalifornien var den utbredd fram till 1940-talet, och idag är 380 hektar (Central Valley) fortfarande planterade med den. Odlas i även i Argentina (135 ha), Australien (19 ha), Brasilien (101 ha), Chile (6 908 ha), Kanada (1 ha), Marocko (919 ha), Sydafrika (7 ha), Tunisien (178 ha) och Uruguay (24 ha). Under 2016 odlades denna druvsort på totalt 36 031 hektar vingårdar. Den ligger därmed på 24:e plats i den globala rankningen av druvsorter (Statistik av Kym Anderson).

Doft och smak

På grund av det rödfärgade fruktköttet, som är ganska sällsynt hos druvsorter, och det starkt färgade bärskalet producerar den mörka och extremt färgstarka röda viner (det finns dock också en mutation med färglöst fruktkött). Därför används den oftast i blandningar som Teinturier (färgdruva) och brukade i Frankrike odlas på vingårdar i så kallade blandade uppsättningar tillsammans med den svagt färgade Aramon Noir-sorten och jäsas tillsammans med den. Har aromer björnbär, svarta vinbär och plommon.

Övrigt

Druvan har 69 kända synonymer: Alicant de Pays, Alicante, Alicante Bouchet, Alicante Bouschet, Alicante Bouschet 2, Alicante Bouschet Crni, Alicante Enrico Bouschet, Alicante Extra Fertile, Alicante Femminello, Alicante H. Bouschet, Alicante Nero, Alicante Noir, Alicante Tinto, Alicantina, Alikant, Alikant Buse, Alikant Buse Bojadiser, Alikant Bushe, Alikant Bushe Ekstrafertil, Alikant Bushe Nr. 2, Alikant Genri Bushe, Alikante Henri Bouschet, Aragonais, Aragones, Arrenaou, Baga, Bakir Uezuemue, Barvarica, Blasco, Bojadiserka, Carignan Jaune, Colorina, Colorino Di Pisa, Cupper Grape, Dalmatinac Crni, Dalmatinka, Garnacha, Garnacha Tintorea, Garnacha Tintorera, Grenache Noir, Kambusa, Lhadoner, Likant, Likavit, Moraton, Mouraton, Murviedro, Negral, Pe de Perdiz, Pe de Pombo, Petit Bouschet, Redondal, Rikant, Rivesaltes, Rivos Altos, Roussillon, Rouvaillard, Sumo Tinto, Tinta Fina, Tinta Francesa, Tinto, Tinto Nero, Tinto Velasco, Tintorera, Tintorera de Liria, Tintorera de Longares, Tintoria, Tinturaoi I Vitis International Variety Catalogue (VIVC) har den nr: 304