syrah

Källa: Munskänken 2021-08 Ulf Jansson. Fyllig mörk färg, stor aromatisk doft och läckert fruktig smak, syrah är druvan med extra allt. Det är inte att undra på att sorten etablerat sig som den gjort de senaste decennierna. Efter att länge mest varit en angelägenhet för vinodlare i Rhônedalen och Australien planteras den nu lite varstans i nya och gamla vinländer.

Historia

Uppstod spontant i norra Rhône som en korsning mellan de lokala druvorna dureza och mondeuse blanche. Kom till Australien med skotten James Busby som slog sig ner i New South Wales 1824. Trots den nyvunna populariteten är syrah en gammal druvsort som odlats länge i Rhônedalen, möjligen sedan romartiden. Genforskning har visat att druvan är en korsning av två enklare druvor, dureza och mondeuse blanche. Syrah knoppas sent och mognar tidigt. Det är en härdig druva som klarar värme bra, om än inte riktig hetta, och urhemmet i norra Rhône verkar vara en sorts nordgräns. Oavsett klimat trivs den bäst på mager jord. 1832 kom syrah till Australien med invandrare från Schlesien. Det franska namnet kändes dock obekvämt i de tysk- och engelskspråkiga vinböndernas munnar och ändrades efterhand till shiraz.

Spridning

De två namnen har därefter kommit att beteckna två olika vinstilar, en fransk och en australisk. Eller rättare sagt en stil som bygger på druvor som växt i ett lite svalare klimat och en som bygger på druvor som vuxit varmt. I Australien etablerade sig sorten först som en pålitlig vardagsdruva för allt mellan starkvin och mousserande. Dagens kvalitetsstämpel beror främst på ett antal namnkunniga toppviner med ikonen Grange i spetsen. I Frankrike har syrah alltid ansetts som en högkvalitativ druva och utanför Rhône används den idag som så kallad förbättringsdruva i era sydfranska vindistrikt. Ett jobb den har rutin på efter att under 1700- och 1800-talen förstärkt tunnare médocviner. Blandningen cabernet sauvignon och syrah är för övrigt inte ovanlig i dagens Australien.

Doft och smak

Syrah är en pigmentrikare druva än till och med cabernet sauvignon och syrahvinerna hör till de mörkaste man kan få, särskilt om druvan vuxit varmt. Viner med svalvuxen karaktär blir mycket aromatiska och till de klassiska dragen hör peppar, charkuterier, bilgummi och mörka bär. Varmvuxna viner får rikare dofter med mer av plommon, lakrits och mörk choklad. Ofta ingår också drag av eukalyptus, mint, vingummi och björnbär. En vaniljton kan också höra till om vinerna lagrats i tunnor av amerikansk ek. I de varmvuxna vinerna får smaken en generös fruktighet, tydliga men runda tanniner och ibland tyngd av alkohol. De viner som växt svalare är i stället lite lättare och stramare med ofta intensivare aromer. Många andra vinområden försöker idag etablera en egen stil när det gäller syrah och några är på god väg.

Övrigt

Namnet man sätter på druvsorten kan dock vara en indikation på var förebilden finns, även om det inte är någon regel. Syrahviner är ofta bra lagringsviner. Med tiden utvecklar de spännande mognadsaromer som svamp, läder och olika animaliska toner och det gäller båda stilarna. Optimal ålder för en crozes-hermitage brukar vara 6 – 10 år, ungefär det dubbla för en côte-rôtie och ännu mer för en hermitage. Australiska shirazviner med bra stamtavla behåller sin vitalitet i minst tio år medan viner av grangeklass tar tid på sig som om de kom från Hermitagekullen.