Frankrike, Rhône

Allmänt

Rhônedalen var resultatet av en geologisk kollision mellan Centralmassivet och Alperna, vilket skapade en dal som översvämmades av Medelhavet.

Historia

För fyrtio miljoner år sedan pressades Alperna uppåt, vilket ledde till att dalen separerade de två massorna. Den alpinska golfen som skapades på detta sätt fylldes av Medelhavet, som gradvis deponerade ett baslager av hård kalksten och marl (kalkhaltig lera). När Gibraltarsundet avskärmade Medelhavet, började Rhône-floden gräva sig djupare ner och skapa terrasser på vardera sidan av dalen och blanda de olika elementen i sluttningarna: sand och lera som innehåller flintstenar. Idag består dalens jordar av fyra olika bergarter: granit, sandkiseldioxid, kalksten och lera. Man har hittat arkeologiska fynd av vingårdar i Donzère (söder om Montelimar) och amforor för vin och fisksås. Romarna, som seglade upp längs Rhône-floden, grundade staden Vienne 125 f. Kr. och planterade vingårdar, som snart blev kända för sina viner. Det romerska rikets kollaps var dock ett allvarligt slag mot industrins utveckling, plötsligt fanns inte avsättning för vinerna, med undantag för vingårdarna nära Medelhavshamnarna och vinodlingsområdet i norra Rhône, som försedde staden Lyon med vin. Under medeltiden var det kyrkans inflytande som gav en ny impuls till vinindustrin.

Vinlagar

En vinodlare i Châteauneuf du Pape (ägare till Chateau Fortia), Baron Le Roy, kämpade på 1930-talet för att säkerställa kvaliteten på vinerna, och få till en ursprungsmärkning. Han kämpade för att det skulle finnas regler för gränser för odlingsområdet, druvsorter, lokala metoder, odlingsmetoder, minsta alkoholhalt och skördeperiod. Detta lade grunden till hela AOC-systemet och Châteauneuf du Pape fick sin status 1933. Än idag har man samma reglemente. Baron le Roy var inblandad i inrättandet av INAO (organet som ansvarar för att bevilja AOC-status), som han ledde från 1947 till 1967. Han kämpade också för att för Côtes du Rhône, som är ett mycket gammalt namn, fick sin status. Appellationssystemet i Rhône är enkelt. Högsta klassificeringen är 17 st byar som har cru-status (t.ex. Chateauneuf-du-Pape, Tavel m.fl.). I södra Rhône har man 18 st byar som är uppgraderade från Côtes du Rhône till Côtes du Rhône Villages (t.ex. Valréas). Côtes du Rhône täcker hela Rhône, och man kan blanda druvor från norr till söder. Det finns även några appellation för VDN-viner: Muscat de Beaumes de Venise och Rasteau.

Geografi

Längs hela Rhônedalen blåser den kraftiga nordvinden kallad mistralen. Den är ofta torr, och torkar upp i vingårdarna. Det är en av anledningarna till att man kan klara sig utan så mycket bekämpningsmedel mot mögelangrepp.

Klimat

Längs hela Rhônedalen blåser den kraftiga nordvinden kallad mistralen. Den är ofta torr, och torkar upp i vingårdarna. Det är en av anledningarna till att man kan klara sig utan så mycket bekämpningsmedel mot mögelangrepp.

Övrigt

Hela 27, eller är det 29?, druvor är tillåtna i regionen för AOP-viner. Man har börjat räkna alla olika färgerna på druvorna. T.ex. finns grenache som den vi känner mest, som blå druva, men även som grön, och en mellanfärgad variant, gris (som betyder grå på franska). Räknar man alla varianterna i lagtexterna blir det 29 stycken. Rhones-wines räknar 27. Blå druvor: Counoise, Muscardin, Marselan, Red Terret, Grenache N, Vaccarèse, Mourvèdre, Syrah, Cinsault, Picpoul N, Picpoul gris, Clairette rose, Carignan N, Grenache gris, Calitor, Muscat à petit grains noir Gröna druvor: Viognier, Marsanne, Muscat à petit grains blanc, Bourboulenc, Picardin, Clairette, Picpoul blanc, Grenache blanc, Vermentino (Rolle), Ugni blanc, Roussanne, Macabeo, Carignan blanc