Bli medlem

Chile

Allmänt

Tidigare konsumerades det mesta av vinet Inom landet. Då var vinerna lite oxiderade vita och blekt röda. Tillverkningen var med gamla redskap och metoder. Lagringen skedde I cementkar eller i stora fat av lokala träslaget rauli. Trenden är att man söker sig till svalare klimat för elegantare viner. Numera är vinindustrin modern och Chiles önologer ligger på högsta internationella nivå. Stilarna idag är friska och fräscha men kan också uppvisa komplexitet. De röda vinerna är försiktigt fatlagrade och slankare och fruktigare. Vinerna är ofta gjorda för snabb konsumtion men det görs också högklassiga viner som går bra att lagra.

Historia

På 1500-talet kom jesuitpräster och conquistadorer till Chile och det var troligtvis de som först hade med sticklingar och/eller frö för vinodling. De ville omvända urbefolkningen till den kristna läran och behövde då vin till nattvarden. Inkaindianerna hade redan satt sin prägel på kultur, infrastruktur och anlagt bevattningskanaler med smältvatten från Anderna för odlingar. Detta använde nu spanjorerna när de skulle anlägga vingårdar. Vinodlingarna expanderarde så snabbt att Spaniens export hotades och spanska kungen förbjöd anläggandet av nya vingårdar. Detta åtlyddes inte i någon större omfattning utan Chile blev känt som en storproducent av billigt vin. Nu gjordes det mest vin på druvan Pais. Efterfrågan ökar på de europeiska druvorna och de europeiska vinstilarna, man gav sig iväg för att hämta hem ny kunskap och nya druvor I takt med att en rik överklass vuxit fram genom gruvnäringen. Det var främst Frankrike som hägrade och som har fortsatt att hägra trots Chiles historiska kopplingar till Spanien. Exporten utanför Sydamerika kom igång i början av 1800-talet. Främst var det USA som var målet, det blev problem på 1920-talet då rusdrycksförbudet infördes I USA. Det politiska läget I Chile hämmade också vinproduktionen på 1970-1990-talet under Augusto Pinochets tid då nästan halverades landet antal vingårdar. I slutet av 80-talet tog det ny fart efter demokratiseringen och nu uppmuntarde man till nyplantering och vinlagstiftningen sågs över. Målsättningen var främst att exportera kvalitetsviner.

Vinlagar

Vinlagstiftningen är enkel I Chile, det finns inte så mycket krångliga kvalitetsregler om appellationer mm. Detta bidrar till snabb expansion av nya vingårdar vill man så kan man i stort sett bara köra igång. Det finns dock en beteckning för ursprung DO (Denominacion de Origen) som betyder att vinet måste komma från någon av de fastställda vinregionerna, samtidigt som minst 75% av druvorna måste komma från denna region. Detta kan jämnställas med kvalitetsviner.  Viner utan ursprungsbeteckning (Vino Elaborado con Cepas Traditionales) får komma från alla regioner (även icke vinregioner). Man får ange druvsort och då ska minst 75% av druvan ingå I vinet. Bordsviner Vino de Mesa där får inga druvor anges.

Geografi

Chile är ca 400 mil långt från norr till söder. Vinodlingarna finns i mellersta delen och täcker ca 100 mil från 30:e till 38:e breddgraden. Överfört till Europa skulle det betyda att man skulle odla vin från mellersta Spanien i norr till en bit ner i Nordafrika I söder. Men klimatmässigt så motsvarar det mer Bordeaux och Napa. Det finns 5 vinregioner i landet. De största vinodlingsregionerna ligger sedan gammalt I de varma områdena runt Santiago de Chile. Landets isolerade läge med Stilla Havet I väster, Anderna I öster, Atacamaöknen i norr, Sydpolens isområde i söder och rigorösa gränskontroller, innebär att vinlusen inte har hittat hit, därför odlar många fortfarande på oympade vinstockar.

Klimat

Chiles klimat liknar på många sätt det runt medelhavet, mycket sol generellt sett och växlande nerderbörd, de torra områdena har hjälp av vattenreservoarerna från Anderna. Breddgraden är av mindre betydelse för vinodlingen det är viktigare med läget I förhållandet till den kalla Humboltströmmen och Andernas svalka. I norr är förhållandena torra nästan ökenliknande på ca 300 ml/år och längst ner I söder är regnmängderna istället betydande 1200 ml/år. Konstbevattning är alltså nödvändig på många platser och det är främst i kustområdena och i söder som regnmängden är tillräcklig. Dropppbevattning används främst till kvalitetsviner. Flodirrigation används på en del ställen och det betyder att man pumpar in vatten från floderna direkt på fälten man kan också öppna slussarna och spolar in vatten från kanalerna. Det sistnämnda sker men ett antal dagar emellan då man dränker vingården och sedan får det sjunka undan så att rötterna forfarande söker sig neråt . Regionerna ligger generellt sett I anslutning till floddalarna som inte bara ger vatten utan öppnar också upp för den svala havsluften att svepa in nattetid. Största delen av marken i vinodlingsområdet består av kalkrik lerjord. Längs floderna är det uppslammad mineralrik jord. Marken intill kusten har inslag av granit. Central Valley består av sediment som runnit ner från Anderna. Marken I söder innehåller vulkaniska inslag.

Övrigt

En tydlig trend är att odlarna idag söker sig till svalare trakter nära havet eller till högre belägna lägen. Skörden av druvorna börjar i slutet av februari och pågår fram till slutet av april. Det är druvan och vingårdens läge som avgör skördetidpunkten.

Regioner i Chile

Aconcagua
Atacama
Coquimbo
Région del Sur
Southern Valley Region
Valle Central
Valle del Sur

Bedömda viner

Gå till Vinlocus för att se fler viner