grenache

Grenache är en typisk medelhavsdruva som trivs i värme samtidigt som den tål torka bra. De största arealerna finns i Spanien men även i det franska medelhavsområdet finns stora odlingar. Sorten är dessutom spridd till alla vinodlande världsdelar med de främsta odlingarna i Australien och Kalifornien. Klassiskt odlingssätt för grenache är gobelet, fristående rankor med tre, fyra armar. Samtidigt gäller det att beskära hårt för att hålla avkastningen nere om kvaliteten ska bli hög. I grund och botten är det en fråga om balans där rankans ålder, värme och begränsad tillgång på vatten är faktorer. Grenache producerar lätt mycket socker medan syran är mera måttlig. Samtidigt måste druvan få mogna fullt ut för att ge sina finaste aromer och fenoliskt mogna tanniner. Ett sätt att få balanserade viner är då att blanda grenache med andra sorter som ger lägre alkohol och högre syra. (munskanken201606_tg3-1) (Bildreferens: Jules Troncy i ”Ampélographie - Traité général de viticulture" (P. Viala & V. Vermorel), CC0, via Wikimedia Commons)

Historia

Den har spanskt ursprung, där den heter garnacha, och tros komma från Aragonien, men Grenache är en mycket vanlig druva i södra Rhônedalen. Grenache är en vanlig druvsort i starkvinssammanhang i både Spanien och Frankrike, där man har tradition på att göra vins doux naturel. Det finns fyra varianter av druvan men det finns också några helt oberoende sorter: 1) Garnacha Blanca (Garnacho Blanco, Grenache Blanc etc.); 2) Garnacha Peluda (Grenache Poilu, Grenache Velu, Lladoner Pelud etc.); 3) Garnacha Roja (Garnacha Rioja, Grenache Gris, Grenache Rosé, Grenache Rouge etc.); 4) Garnacha Tinta (Grenache Noir, Cannonau, Tai Rosso etc.); Samt de oberoende: Garnacha Francesa = Plant Droit; Garnacha Basta, G. de Grano Gordo, G. Gorda = Vidadillo de Almonacid; Garnacha Tintorea = Alicante Henri Bouschet; Garnacho = Morrastel Bouschet; Garnacho Foño = Tempranillo;

Spridning

Grenache odlas i framför allt i Spanien t.ex. Aragonien, Katalonien men även i Rioja. I Frankrike är den vanlig i Languedoc-Roussillon, södra Rhône och Provence, där den används till rosé. Druvan används till förstärkta viner, vins doux naturel, i Banyuls och Maury i Roussillon. Dessutom har den spridit sig till Sardinien under namnet Cannonau. Vidare har den tagit sig till Australien, USA och Sydafrika.

Doft och smak

Grenache är ingen pigmentrik druva utan ger likt pinot noir ljusare röda viner. I doften är toner av röda bär och plommon vanliga. Ofta förekommer också en örtighet, till exempel i sydfranska viner, men den beror på lätt flyktiga aromämnen från omgivande växtlighet. I smaken drar vinerna åt det fylligare hållet med god kropp, de är sällan riktigt sträva även om tanninerna kan vara lite robusta och syran ligger vanligen på bra nivå, inte för hög men inte heller slapp.

Övrigt

Grenache har lätt för att oxidera och behöver hanteras därefter under vinifikationen. Beroende på vinstil jäser man grenache på olika sätt. För rättframma vardagsviner där man vill ha en tilltalande fruktighet fungerar t.ex. kolsyrejäsning à la beaujolais bra. För vin på högre ambitionsnivå söker man en långsam jäsning, med eller utan stjälkar, och gärna med en efterföljande maceration på skalen, innan lagring i tank och/eller ekfat. Om eken ska vara ny eller inte är en smaksak. Traditionalister menar att den inte kompar med druvans aromer, andra anser att en kompetent barriquebehandling med upptoppningar och få omdragningar både stabiliserar vinets färg och skyddar det mot oxidation. En paradox i sammanhanget är att när garnacha används i starkvinssammanhang gör man ofta vinerna i en medveten oxidativ stil. Druvan har 154 kända synonymer, däribland: Garnacha, Garnatxa, Lladoner (Spanien), Cannonau (Sardinien), Granaxia och Tai Rosso (Veneto, Italien). I Vitis International Variety Catalogue (VIVC) har den nr 4461