monastrell

Alias: mourvèdre

Blå druva som härstammar från Spanien men är sprid över stora delar av världen med ett antal synonymer. Den mycket sent mognande vinstocken med låg avkastning är känslig för torka, mottaglig för svampsjukdomarna mjöldagg, mjöldagg och Esca samt för kvalsterangrepp, men motståndskraftig mot botrytis och svartpricksjuka. De tjockskaliga bären ger högalkoholhaltiga, mörkfärgade och tanninrika röda viner med aromer av björnbär. Sorten är inte problemfri, eftersom den gillar "ansiktet i solen och fötterna i vattnet". Den behöver alltså mycket sol, men också en god och tillräcklig vattentillgång. I vilket fall som helst passar den utmärkt för Medelhavsklimatet med långa, varma somrar och milda vintrar. (Bildreferens: Jules Troncy i ”Ampélographie - Traité général de viticulture" (P. Viala & V. Vermorel), CC0, via Wikimedia Commons)

Historia

Sorten nämns redan 1381 i Empordà (Katalonien) av munken Francisc Eiximenis (1340-1409) tillsammans med Bobal som den viktigaste sorten i Valencia. Namnet kommer troligen från "monasterio" (kloster). Detta kan vara en indikation på att sorten först odlades och spreds av munkar. Det exakta ursprunget är förmodligen området kring staden Sagunto i provinsen Valencia. Sagunto var en viktig vinhamn norr om Valencia.

Spridning

Återfinns under namnet Mourvèdre i många franska appellationsviner, ofta blandad med sorterna Carignan (Mazuelo), Grenache Noir (Garnacha Tinta), Cinsaut och Syrah. Den är en kompletterande komponent i vinerna från Bandol, Cassis, Châteauneuf-du-Pape, Corbières, Côtes de Provence, Côtes du Rhône, Côtes du Roussillon, Faugères, Fitou, Gigondas, Les Baux-de-Provence, Lirac, Luberon, Minervois, Palette, Saint-Chinian, Tavel, Vacqueyras, Ventoux och Vin de Corse. Särskilt i Languedoc finns det dock även viner av Mourvèdre med en enda druvsort. I dag har man totalt c:a 8 800 hektar i regionerna Languedoc-Roussillon, Provence, södra Rhône och på Korsika.

Doft och smak

Ger viner med tydlig struktur med fyllighet, ganska hög alkohol och bra syra och tät mörk blåröd färg. Smak av mörka bär (körsbär, plommon, blåbär och björnbär), röda bär (svartavinbär, hallon), viol och kryddiga dofter av svartpeppar, lakrits och olika örter (som timjan, kryddnejlika, kanel). Med tiden utvecklar vinerna mjukare och elegantare tanniner och mer komplexa toner som undervegetation, pepparkakor, tryffel och mer läder. Ofta animaliska inslag med aromer av stall, gödsel, vilt och läder med påfallande strävhet som gör att de kan vara svårdruckna som unga. De får också starka reduktiva smaker.

Övrigt

Druvan har 124 olika synonymer: Alcallata, Alcayata, Alicante, Arach Sap Balsac, Balthazar, Balza Noir, Balzac Balzac Noir, Balzar, Beausset, Benada Benadu, Beni Carlo, Berardi, Bernardi Bod, Bon Avis, Bonavis, Buona Vise Casca, Catalan, Cayata, Caymilari Sarda Charmet, Charnet, Churret, Clairette Noir Clairette Noire, Corsikaner, Damas Noir, De Reyno Del Reino, Del Reyno, Drug, English Colossal Espagne, Espagnen, Espar, Esparte Estrangle Chien, Estranglechien, Etrangle Chien , Etranglechien Flouron, Flourous, Flouroux, Garruch Garrut, Garruts, Gayata, Gayata Tinta Giro Alacant, Gros Mourvede, Kaldaretta, Karis Mando, Manechal, Maneschaou, Marseillais Mataro, Maurostel, Mechin, Merle D'espagne Molverde, Molverdes, Monastel, Monaster Monastre, Monastrel, Monastrell Garrut, Monastrell Menudo Monastrell Verdadero, Monestel, Monistrellen, Morastel Morastell, Morastrell, Morrastrell, Morvede Morves, Mourostel, Mourvede, Mourvedon Mourvedre, Mourvedre Famellestadt, Mourvegne, Mourvegue Mourves, Mourveze, Mourviedre, Mouvedre Famellestadt Murvedr Espar, Murvedro, Murviedro, Negre Negre Trinchiera, Negrette, Negria, Negron Neyron, Piemontais, Pinot Fleri, Plant De Ledenon Plant De Saint Gilles, Plant De St Grilles, Reina, Ros Rossola Nera, Rossolo Nera, Spar, Tinta Tintilla, Tintillo, Tintillo De Luxar, Tinto Tire Droit, Torrentes, Trinchiera, Uva Tinta Valcarcelia, Verema, Veremeta, Vereneta. Vitis International Variety Catalogue (VIVC) nr: 7915