Bli medlem

cabernet sauvignon

Cabernet sauvignon är en korsning av cabernet franc och sauvignon blanc och vilken begåvad telning sen. Ingen annan rödvinsdruva ger så många karaktärsfulla viner från så många olika distrikt. Cabernetvinet med doft av svarta vinbär och ek och tydligt strukturerad smak är för många modellen för hur ett rödvin ska smaka. (Bildreferens: Jules Troncy i ”Ampélographie - Traité général de viticulture" (P. Viala & V. Vermorel), CC0, via Wikimedia Commons)

Historia

Druvsorten tros ha uppkommit någonstans i Bordeaux. Hur länge den funnits vet man inte men den är belagd sedan 1700-talet. Så sent som vid 1800-talets mitt odlades ett trettiotal druvsorter för rött vin i distriktet. Ungefär vid den tiden började cabernet sauvignon bli alltmer populär och i och med omplanteringen efter vinlusens härjningar blev den en ledande druvsort. Merlot upptar visserligen större areal men cabernet har det största ryktet. Cabernet Sauvignon var den första klassiska druvsorten vars härkomst, eller föräldraskap, fastställdes med hjälp av DNA-analyser. Detta skedde mer eller mindre av en slump när man, i samband med uppbyggnaden av en genetisk databas, kartlade och jämförde DNA-profilerna för de viktigaste druvsorterna som odlades i Kalifornien. Detta gjordes 1997 av Dr. Carole Meredith och John Bowers vid University of California och visade att föräldrarna var Cabernet Franc x Sauvignon Blanc. Det är också anledningen till att den, särskilt under 1800-talet, ofta förväxlades med Cabernet Franc, men också med druvsorten Carmenère (en direkt ättling till Cabernet Franc). Fram till dess ifrågasattes det att vita sorter kunde vara inblandade i uppkomsten av röda sorter.

Spridning

Cabernet sauvignon är en robust men sent mognande druvsort som behöver mycket värme för att druvorna ska mogna ordentligt. Å andra sidan står sig stockarna bra med sin hårda ved under kalla vintrar. Druvsorten är lätt att vinifiera och vinerna vinner på ekfatslagring, gärna i barriqueform. Cabernet sauvignon ger fina viner på många ställen i världen. Liksom sauvignon blanc uttrycker den dock främst sin druvkaraktär. Medan det är lätt att känna igen ett cabernet sauvignonvin, är det ofta svårt att placera var vinet vuxit. Vinerna varierar dock en del med klimatet och man talar ibland om svalodlade respektive varmodlade viner. I Frankrike odlades den 2022 på 47 715 hektar (ha) främst i Bordeaux cirka 26 800 ha, Languedoc-Roussillon cirka 15 300 ha med flera områden. 2023 rapporterades från bl a USA 46 496 ha, Chile 37 207 ha, Australien 26 739 ha, Spanien 17 587 ha, China 16 120 ha, Italien 13 896 ha, Argentina 13 469 ha, Sydafrika 9110 ha och Ryssland 9 081 ha. Den totala odlingsytan uppgick 2023 till 279 479 hektar och är därmed den mest odlade druvan i den globala vinstatistiken (statistik av Kym Anderson) .

Doft och smak

Druvor med otillräcklig mognad, antingen det beror på för svala vingårdar, fel sorts uppbindning, för tidig skörd eller något annat, ger viner med överdrivet vegetativa aromer som grön paprika, gräs och haricots verts samtidigt som kroppen är tunn och syrorna känns råa. Får druvorna mogna ut kommer de klassiska svartvinbärstonerna fram, här och där i kombination med ceder, örter, eukalyptus och annat. Nu fylls hålet i mittsmaken igen och även om garv- och fruktsyrorna fortfarande är tydliga är de inte längre aggressiva. Druvor som odlats riktigt varmt och snabbt nått hög mognad ger ofta viner med syltiga aromer av mörka bär och plommontoner samtidigt som strävheten kan vara inlindad och syran så mjuk att vinet förlorat sin fräschör. Mer regionalt förknippade aromer är ceder och blyertspenna för Bordeaux, körsbär för Italien och mint och eukalyptus för delar av både Australien och Kalifornien.

Övrigt

Hemma i Bordeaux blandas cabernet sauvignon i princip alltid med andra druvor, antingen den utgör ryggraden i ett vin så som ofta i Médoc och Graves, eller bara är komplement till merlot. Druvrena cabernetviner hittar man främst i Nya världens vindistrikt, men även där kompletteras ibland med andra bordeauxdruvor. Och att blanda cabernet med shiraz är sedan länge etablerat i Australien. Druvsorten används också som s k förbättringsdruva i många etablerade vindistrikt. Toscana är kanske det mest kända exemplet där cabernet sauvignon står för många supertoscanaviner med eller utan hjälp av sangiovese. Och det är inte helt ovanligt med några procent cabernet i en vanlig chianti. Cabernetviner är klassiska lagringsviner. Riktigt högklassiga bordeauxer från stora år vinner i komplexitet under 20–30 år och håller mycket längre än så. På motsvarande sätt utvecklas toppcabbarna från Napa Valley och Australien. Ett hyfsat bordeauxslott klarar gladeligen 10–15 år i en bra källare medan enklare cabernetviner många gånger vinner på ett par års lagring. Druvan har 62 kända synonymer, däribland Franzosenrebe (Tyskland); Kaberne Sovinjon, Kaberne Sovinyon, Lafite (Bulgarien, Moldavien, Ryssland); Bidure, Bouchet, Bouchet Sauvignon, Breton, Cabernet Petit, Cabernet Piccolo, Cabernet Sauvignon Noir, Cabernet Sauvignon Petit, Carbonet, Carbouet, Carmenet, Castet, Enfin, Epicier Noir, Marchoupet, Navarre, Petit Bouchet, Petit Bouschet, Petit Cabernet, Petit Cavernet Sauvignon, Petite Parde, Petite Vidure, Sauvignon, Sauvignonne, Vidure, Vidure Petite, Vidure Sauvignonne, Vigne Dure (Frankrike); Bordo (Rumänien); Bordeaux (Schweiz); Burdeos Tinto (Peru, Spanien); Cab (USA) I Vitis International Variety Catalogue (VIVC) har druvan nr: 1929

Bedömda viner

Gå till Vinlocus för att se fler viner